Bakgrund till delprojektets uppkomst
Skolavbrott är en stor samhällsutmaning
Skolavbrott har aktualiserats som en stor samhällsutmaning det senaste decenniet (Skolverket 2008; Skolverket 2010; Skolinspektionen 2016; SOU 2016:94). Att elever inte fullföljer sina studier innebär inte bara en förlust för individen själv i form av sämre möjligheter och framtidsutsikter, utan också ett misslyckande för skolan och en förlust för samhället i stort. Forskning visar att unga som hoppar av skolan i större utsträckning blir arbetslösa, hamnar utanför arbetsmarknaden under längre perioder, har sämre ekonomi och tenderar att få sämre fysisk och mental hälsa, samt tenderar i större utsträckning att hamna i brottslighet eller utanförskap. Sammantaget tenderar det inte bara att leda till individuella konsekvenser utan det är också associerat med sociala kostnader i form av ökande behov av välfärd (Owens, 2004).
Brett angreppsätt och fördjupade kunskaper behövs
Skolavbrott är således inte bara ett utbildningsrelaterat, utan också ett socialt problem och som sådant kräver det ett brett, interdisciplinärt angreppssätt som inte bara beaktar de utbildningsvetenskapliga/pedagogiska aspekterna, utan också dess sociala, ekonomiska, psykologiska och hälsomässiga förutsättningar och konsekvenser (Johansson, 2019).
För att bryta den negativa utvecklingen där en stor andel unga flickor och pojkar inte klarar av sina studier är det angeläget att framtidens pedagoger, personal inom elevhälsa, studie- och yrkesvägledare och rektorer och andra berörda professioner har fördjupade kunskaper om riskfaktorer för skolavhopp och hur dessa kan påverkas.
Skolans inkluderande uppdrag
Delprojektets övergripande pedagogiska och specialpedagogiska ingång är skolans inkluderande uppdrag, dvs att skolan har i uppdrag att möta alla elever socialt och kunskapsmässigt oavsett bakgrund och eventuella skolsvårigheter och att stödja dem i deras lärande på det sätt som krävs för att de ska utvecklas så långt som möjligt och uppnå kunskapskraven. Skolan har ett långtgående kompensatoriskt uppdrag.
En del av det arbetet genomförs av lärare och en del av skolans elevhälsoteam, ett interprofessionellt stödteam som arbetar hälsofrämjande och förebyggande på individ-, grupp- och organisationsnivå för alla elevers utveckling och lärande. Elevhälsoteam formar sitt arbete i förhållande till vilka elevhälsofrågor som är aktuella på skolan, exempelvis främjande och förebyggande arbete kring skolnärvaro och skolavbrott.
Därför vill delprojektet utveckla ett nytt valbart disciplinöverskridande kurspaket om samverkan för att främja skolnärvaro och måluppfyllelse som riktar sig till studenter inom lärarutbildningarna, socionomprogrammet och andra (professions)utbildningar såväl som praktiker med skolan som arbetsfält.
