This page in English

Forskningsprojekt

RISKSAM: Strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer - Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis

Om projektet

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående 2019 - 2025

Kontaktperson

Susanne Strand

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Projektet syftar till att stärka välfärden genom att bedriva forskning och innovation för en mer effektiv riskhantering att förhindra partnervåld och stalkning. Våld i nära relation och stalkning är ett omfattande folkhälsoproblem där var tredje kvinna rapporterat att hon någon gång varit utsatt. Våldet är problematiskt för både individen och samhället och behöver i större utsträckning prioriteras så att resurser kan sättas in för att motverka våldet. De resurser som tillhandahålls idag har relativt låg effekt, då både utsatthet och återfall är fortsatt vanligt förekommande samt att de utsattas och deras barns tillfredsställelse med sina liv är låg, särskilt på landsbygden. Mer effektiv riskhantering måste till för att förhindra våldet. En orsak till den låga effekten är att socialtjänst och polis har olika perspektiv på riskhantering, skydda versus brott, i kombination med en brist på strukturerad samverkan. RISKSAM är en strukturerad riskhanteringsmodell som utgör länken mellan riskbedömning och riskhantering. Modellen är utvecklad i syfte att förbättra samverkan inom och mellan aktörer.

Det övergripande syftet med programmet är att implementera och utvärdera en hållbar och evidensbaserad modell, RISKSAM, för socialtjänstens arbete samt att utvärdera dess effekt avseende:

- återfall i våld
- samverkan inom såväl som mellan socialtjänst och polis och dess kostnad
- livskvalitén för de utsatta

Projektet avser även studera ovan nämnda ur både ett stads- och glesbygdsperspektiv och ett barnperspektiv.

Inkluderat i programmet är fyra forskningsområden:

  1. Riskhanteringsmodellen RISKSAM
  2. Samverkan
  3. De utsattas tillfredsställelse med sina liv
  4. Teoriutveckling.

Projektet kommer att bedrivas tillsammans med socialtjänst och polis i Örebro kommun för att sen utvecklas till samtliga kommuner i region Bergslagen.

Delstudie 1: Utveckling, utvärdering och implementering av RISKSAM-modellen.

I delstudie 1 ligger fokus på att utveckla, implementera och utvärdera riskhanteringsmodellen RISKSAM. Modellen ska vara användbar för både polis och socialtjänst och har utvecklats i samarbete med dessa verksamheter.

RISKSAM ska inte utgöra ett nytt arbetssätt, utan snarare effektivisera och strukturera de arbetssätt som redan används inom polis och socialtjänst. För att förankra modellen i verksamheterna har Centrum mot våld (CMV) på Örebros socialtjänst deltagit i en pilotstudie. I pilotstudien har kuratorerna på CMV använt RISKSAM på fiktiva ärenden av våld i nära relation samt deltagit i efterföljande fokusgruppsintervju. Förutom detta pilotprojekt har utformningen (t.ex. struktur och språkbruk) och innehållet i RISKSAM-modellen diskuterats med brottsoffersamordnare inom polisen.

Nästa steg i projektet är att utvärdera validiteten av riskhanteringsmodellen RISKSAM genom att undersöka om återfallssiffrorna i våld i nära relation och stalkning är lägre i de ärenden där RISKSAM använts. Målet är att i det sista steget av delstudie 1 påbörja implementeringen av RISKSAM inom socialtjänsten och polisen i Region Bergslagen.

Delstudie 2: Samverkan och kostnadseffektivitet – samt att arbeta utifrån en gemensam strukturerad riskhanteringsmodell (RISKSAM)

Delstudie 2 studerar hur samverkan och insatser hos myndigheter påverkar samhället i stort, i form av vad samhället kan ”spara” när det gäller effektiva insatser mot våld i nära relationer.

Undersökningar visar att ekonomiska konsekvenser uppstår både på kort och lång sikt, men även nyttjandet av offentliga resurser ökar för den våldsutsatta i form av fler vårdbesök. I delstudie 2 görs en kostnadsjämförelse mellan hur myndigheter arbetar idag och sedan jämförs det med utfallet av att arbeta utifrån en gemensam strukturerad riskhanteringsmodell (RISKSAM). Det handlar om att försöka påvisa de totala ekonomiska effekterna samt beräkna huruvida insatsen är kostnadseffektiv ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Delstudie 2 har tre utgångspunkter; dels undersöks vilka samhällskostnader som uppstår för en individ i samband med våldsutsatthet dels undersöka hur socialtjänst och polis samverkar internt- och externt när det gäller strategier för riskhantering för personer utsatta för partnervåld. En tredje utgångspunkt är att undersöka socialarbetares och polisers upplevelse och arbetstillfredsställelse av att arbeta gemensamt med RISKSAM med särskilt fokus på samarbete när det gäller prioritering av ärenden och riskhantering.

Delstudie 3: Betydelsen av samverkan vid riskhantering för livstillfredsställelse bland kvinnor och deras tonårsbarn som upplevt våld i nära relation eller stalkning

Syftet med delstudie 3 är att förstå vilken betydelse - om någon - riskhantering samordnad mellan polis och socialtjänst enligt RISKSAM-modellen har för de utsattas tillfredsställelse med sina liv. Studien kommer undersöka detta genom enkäter och intervjuer. De utsatta inkluderar både vuxna som utsatts för våld i nära relation och/eller stalkning av sin nuvarande eller tidigare partner och deras barn.

Att utsättas för våld i nära relation utgör en allvarlig risk för hälsan och välbefinnandet – i synnerhet för kvinnor. De barn och ungdomar som bevittnar detta våld riskerar också både negativ påverkan för sin hälsa och välbefinnande och att själva utsättas. Även i de fall där relationen mellan de vuxna avslutas riskerar såväl den vuxna som eventuella gemensamma barn att utsättas för ytterligare våld och förföljelse (stalkning). För att skydda och hjälpa dessa kvinnor och barn har polisen och socialtjänsten ansvar för att både bedöma och hantera risken för ytterligare utsatthet. Samverkan mellan dessa båda myndigheter är ofta avgörande för att kunna säkerställa en skyddad situation för utsatta vuxna och barn. Men fastän många kvinnor och barn och unga drabbas i Sverige varje år är kunskapen låg om betydelsen av utformningen av polisens och socialtjänstens arbete med riskhantering (och riskbedömning) för de utsattas tillfredsställelse med sina liv.

Delstudie 4 - Teoriutveckling

Delstudie 4 syftar till att utveckla det teoretiska ramverket genom att konvertera bedömd risk för våld till specifika riskhanteringsstrategier i ärenden, baserat på Risk, Need and Responsivity theory. 

Om du vill läsa mer om vårt projekt finner du mer ingående information här:

Delstudie 1: Utveckling, utvärdering och implementering av RISKSAM-modellen

Delstudie 3: Betydelsen av samverkan vid riskhantering för livstillfredsställelse bland kvinnor och deras tonårsbarn som upplevt våld i nära relation eller stalkning

Är du intresserad av frågor som rör våld i nära relationer och vill lära dig mer? Hösten 2020 startar kursen ”Våld i nära relationer” (7,5 hp). Kursen vänder sig till dig som har 60 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng inom ett beteende- eller samhällsvetenskapligt ämnesområde alternativt minst ett års arbetslivserfarenhet inom det kriminologiska fältet. För mer information se kursens hemsida

 

Forskare

Forskargrupper

Finansiärer

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)

Samarbetspartners