This page in English

Forskningsprojekt

RISKSAM: Strukturerad samverkan för prevention av stalkning och våld i nära relationer - Implementering och utvärdering av en riskhanteringsmodell för socialtjänst och polis

Om projektet

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående 2019 - 2025

Kontaktperson

Susanne Strand

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

Våld i nära relation och stalkning är ett omfattande folkhälsoproblem. Var tredje kvinna rapporterar att hon någon gång har varit utsatt. Våldet är problematiskt för både individen och samhället och behöver prioriteras för att förebyggas.

De resurser som finns idag har relativt låg brottsförebyggande effekt. Utsatthet och återfall är vanligt och livskvaliteten för de utsatta och deras barn är låg, särskilt på landsbygden. Idag bygger samverkan mellan polis och socialtjänst till stor del på personliga kontakter och samförstånd. Det gör det nuvarande arbetssättet väldigt sårbart. Det kan räcka med att en person slutar, eller att myndigheterna omstrukturerar sina verksamheter, så ändras förutsättningarna.

RISKSAM är ett sexårigt projekt (2019-2025) som finansieras av FORTE. Målet med projektet är att införa en ny modell för hur polisen och socialtjänsten samverkar gällande våld i nära relationer och stalkning.

Hela projektet har ett stads- och glesbygdsperspektiv samt ett barnperspektiv.

RISKSAM undersöker

  • samverkan inom och mellan polis och socialtjänst.
  • återfall i våld.
  • samhällsekonomiska kostnader.
  • arbetsmiljön för personalen som hanterar dessa ärenden.
  • livskvaliteten för de utsatta och deras barn.


Delstudie 1 RISKSAM

Delstudie 1 utvecklar en ny strukturerad samverkansmodell för riskhantering. Modellen kallas RISKSAM och ska hjälpa polisen och socialtjänsten i arbetet med ärenden av våld i nära relation och stalkning.

RISKSAM är både en modell för att strukturera samverkan mellan och inom polis och socialtjänst och en modell för att hantera risker för den utsatta.

Studien genomförs med polisen och socialtjänsten i Örebro, Karlstad och Falun.

För att undersöka om det uppstår förändringar när RISKSAM används samlar delstudien in data över polisanmälningar, domar och kontakter med socialtjänst som rör våld i nära relation och stalkning.

Modellen kommer sedan att omarbetas utifrån de lärdomar som uppkommit under delstudiens första del. Efter omarbetningen kommer ytterligare en studie att genomföras i 12 slumpmässigt utvalda kommuner i Värmland, Dalarna och Örebro län. Slutligen kommer RISKSAM omarbetas ytterligare en gång innan den börjar användas.

Delstudie 2a KOSTSAM

Ekonomisk forskning och ekonomisk utvärdering av insatser för att hantera våld i nära relationer och stalkning är ett outforskat område i svenska förhållanden. Det saknas forskning kring de ekonomiska effekterna av insatser inom rättsväsendet och till viss del även socialtjänsten. Vad kostar det om samhället inte jobbar samverkande kring riskhanteringen hos polisen och socialtjänsten? Vad kostar det om de skulle samverka?

Syftet med denna delstudie är att undersöka kostnadseffektiviteten av att arbeta med den nya modellen RISKSAM. Delstudien tar fram grundvärden för vad det kostar samhället och individen att utsättas för våld i nära relation och stalkning.

Delstudien samlar in kostnadsdagböcker och gör registerutdrag för att få veta mer om tidsåtgången i olika ärenden från riskbedömning fram tills att en långvarig insats sätts in.

Delstudie 2b KOSTSAM

Poliser och socialarbetares arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relationer och stalkning är en omfattande och ansvarsfull uppgift. Respektive verksamhet är beroende av en fungerande samverkan med andra myndigheter och organisationer. Att samverka effektivt med andra aktörer på ett tydligt och strukturerat sätt bidrar inte endast till ett bättre utfall för den våldsutsatta. Det påverkar även personalens arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse.

Delstudien undersöker socialsekreterares och polisers erfarenheter och upplevelser av intern- och extern samverkan med riskbedömning och riskhantering för våld i nära relationer och stalkning.

Delstudien undersöker även upplevelser och erfarenheter av att arbeta nya modellen RISKSAM.

Det genomförs enskilda djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med personal från polis och socialtjänsten. I samband med intervjutillfällena tillfrågas deltagarna att fylla i ett formulär. Formulärets syfte är att mäta arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö i förhållande till arbetsuppgiften.

Fokuset för studien är få mer kunskap om arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö för de som arbetar med dessa ärenden.

Delstudien undersöker även upplevelser och erfarenheter av att arbeta nya modellen RISKSAM. 

Det genomförs enskilda djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med personal från polis och socialtjänsten. I samband med intervjutillfällena tillfrågas deltagarna att fylla i ett formulär. Formulärets syfte är att mäta arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö i förhållande till arbetsuppgiften.

Fokuset för studien är få mer kunskap om arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö för de som arbetar med dessa ärenden.

Delstudie 3 LIVSAM

Människors välfärd och livskvalitet har länge studerats med hjälp av olika ekonomiska och sociala indikatorer, såsom arbetsförhållanden, sociala nätverk, boende, fritidsvanor och hälsa.

Idag är dock de flesta forskare överens om att människors upplevelse av livskvalitet kan definieras som dels livstillfredsställelse, dels som känslomässigt välbefinnande. Människors hälsa, och då i synnerhet människors psykiska hälsa, ekonomiska resurser, sociala relationer och fritidsaktiviteter är alla viktiga faktorer för hur livskvalitén upplevs.

Syftet med delstudie 3 är att förstå vilken betydelse riskhantering enligt RISKSAM modellen har för de utsattas livskvalitet. De utsatta inkluderar både vuxna som utsatts för våld i nära relation eller stalkning och deras barn som bevittnat det.

Delstudien genomför en enkät om livstillfredställelse och intervjuar personer som utsatts för våld i nära relation eller för stalkning. För att få med barnens perspektiv intervjuas även barn i åldern 13-17 år, vars förälder är utsatt för våld i nära relation eller stalkning.

De som intervjuas fyller även i ett frågeformulär som består av frågor om livstillfredställelse, posttraumatisk stress, socialt stöd, upplevd rädsla samt upplevt våld.

Delstudie 4 TEORI

Den sista delstudien utvecklar en teori för hur strategier att hantera risk används i ärenden av våld i nära relationer och stalkning.

En teori behövs för att vi bättre ska förstå hur och varför risk- och sårbarhetsfaktorer spelar roll i ärenden om våld i nära relation och stalkning.

Utvecklingen av teorin pågår under hela projektet och tar sitt avstamp i teorin om risk, behov och mottaglighet.

Tidigare forskning saknar ett fokus på den utsattas sårbarhet och förmåga till att genomföra de föreslagna åtgärderna. Att utveckla den delen är därför en viktig del av att förstå hur riskhanteringsstrategier och dess olika insatser påverkar den utsatta.

Om du vill läsa mer om vårt projekt finner du mer ingående information här:

Delstudie 1: Utveckling, utvärdering och implementering av RISKSAM-modellen

Delstudie 3: Betydelsen av samverkan vid riskhantering för livstillfredsställelse bland kvinnor och deras tonårsbarn som upplevt våld i nära relation eller stalkning

Är du intresserad av frågor som rör våld i nära relationer och vill lära dig mer? Hösten 2020 startar kursen ”Våld i nära relationer” (7,5 hp). Kursen vänder sig till dig som har 60 högskolepoäng varav 30 högskolepoäng inom ett beteende- eller samhällsvetenskapligt ämnesområde alternativt minst ett års arbetslivserfarenhet inom det kriminologiska fältet. För mer information se kursens hemsida

 

Forskare

Forskargrupper

Finansiärer

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)

Samarbetspartners

  • Socialtjänst och polis inom region Bergslagen,