This page in English

Forskargrupp

Stalkning och partnervåld, SToP

Om gruppen

Gruppuppgifter

Kontaktperson

Susanne Strand

Forskningsämne

Forskningsmiljöer

En ung man skyddar sig genom att sätta upp sin arm framför sitt ansikte.
Stalkning, att vara förföljd, har uppmärksammats i media och litteraturen under flera decennier och då framförallt stalkning av offentliga personer. Men stalkning är egentligen mer vanligt när det finns en relation mellan stalkaren och den som drabbas, t.ex. en före detta partner, en arbetskollega, en granne eller en bekant. I många fall kan individerna stoppas i ett tidigt skede innan det blir en mer intensiv stalkning och det är därför av största vikt att i tid identifiera vilka personer som är potentiella stalkare. Genom att kunna fånga upp dessa personer och sätta in åtgärder tidigt kan ett långt lidande undvikas för den som utsätts.

Partnervåldet är ett av vår tids största folkhälsoproblem. I en nationell kartläggning genomförd av BRÅ (2014) rapporterade drygt var fjärde kvinna och var sjätte man mellan 16-79 år att de varit utsatta för partnervåld någon gång i sitt liv. Två av fem förövare återfaller i ny brottslighet mot sin partner efter att kontakt med polis har tagits. Förövare som har ett generellt antisocialt beteende utgör en förhöjd risk för återfall i partnervåld. Genom att lära oss mer om både förövare och de utsatta kan vi bli bättre på att prioritera och sätta in rätt skyddsåtgärder för att minska risken för våld.

Stalkning och våld i nära relation har många gemensamma beröringspunkter där forskning inom de olika områdena kan ge synergieffekter. I vår forskning om stalkning och partnervåld forskar vi kring riskbedömning och riskhantering för olika former av våld i olika kontext, med den tillämpade kriminologin som den akademiska basen. Forskningen utförs i stor utsträckning i samarbete med polisen, där utvärdering och forskning har skett kring polisens arbetsmetoder för att bedöma och hantera de risker som uppstår för de utsatta. Forskning har särskilt visat att användning av strukturerade checklistor är en effektiv metod för polisen att använda i sitt arbete med att prioritera de ärenden där skyddsåtgärder behöver sättas in för att skydda de utsatta. Vår forskning har även ett specifikt fokus på utsatthet i glesbefolkade områden.

Forskningsområden som vi är särskilt intresserade av är:

  • Typologier av förövare och utsatta
  • Riskbedömningsmetoder
  • Processer kring riskhantering
  • Prevalens i olika kontext


Forskarfilm från Brottsoffermyndigheten: Glesbygd eller storstad? Olika stöd till våldsutsatta kvinnor

Publikationer
Kartläggning och behovsinventering av arbetet med insatser till våldsutövare i nära relation inom Örebro län, 30 juni 2022 (pdf)