Lärarutbildning vid Örebro universitet

Specialpedagogiskt nätverk

Flera händer hjälps åt med pussel.

Nätverket vänder sig till all personal som arbetar med specialpedagogiska frågor i förskola, skola, eftergymnasial utbildning och högre utbildning. Syftet är att skapa en mötesplats för att dela kunskaper och erfarenheter kring specialpedagogiska frågor. Detta sker utifrån aktuell forskning, skolutvecklingsprojekt samt deltagarnas erfarenheter och behov.

8 februari 2024

Regional specialpedagogisk konferens

Inkludering och exkludering – vart är vi på väg?

Temat är ”Inkludering och exkludering – vart är vi på väg?”. Evenemanget riktar sig till deltagarna i RUC:s Specialpedagogiska nätverk och till studenter i det specialpedagogiska programmet (termin 4 i VT 2024). Dagen börjar med en keynote: Inkludering och exkludering: igår, idag, i morgon, Thomas Barow, professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, Örebro universitet.
Samtidigheten av inkludering och exkludering är en av utbildningsväsendets stora paradoxer. Baserande på ett systemteoretiskt perspektiv tas fenomen av tillhörighet och delaktighet å ena sidan, marginalisering och utanförskap å andra sidan upp. Föredraget tematiserar historiska och nuvarande utvecklingar och skisserar framtida utmaningar. Samtidigt är presentationen en inbjudan att kritisk reflektera över den egna verksamheten. 
Dagen innehåller också fyra parallella sessioner: Elevhälsa och neurodiversitet, Läsning och IT, Elevers rättigheter och främjande faktorer samt Stöd genom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Konferensen avslutas med ett panelsamtal.

9 november 2023
Barns rättigheter i utbildning och specialpedagogik
Nätverksträffen leds av Helena Yourston, doktorand med inriktning barns mänskliga rättigheter och specialpedagogik vid Örebro universitet. Presentationen kommer att baseras på Helenas avhandlingsprojekt som undersöker lärarens roll i att utbilda barn som har intellektuell funktionsnedsättning om deras rättigheter. 
Helena kommer att presentera sin pågående forskning som handlar om undervisning för barns mänskliga rättigheter. Att lära barn om mänskliga rättigheter är ett viktigt steg mot att stärka mänskliga rättigheter internationellt. Förskolor och skolor anses vara viktiga platser för barn för att kunna utveckla förståelser, attityder och beteenden gällande mänskliga rättigheter. Dock finns det väldigt lite forskning om hur undervisning för barns mänskliga rättigheter går till gällande barn med intellektuell funktionsnedsättning.

19 januari 2023
Inkludering – eftersträvad, men aldrig nåbar?
Inkludering är ett av de mest omtalade begreppen i svensk pedagogik, och en närmare reflektion och diskussion verkar behövlig. Nätverksträffen är därför uppdelad i två delar: en föreläsning och en workshop. Under föreläsningen tar Thomas Barow, nybliven professor i pedagogik vid Örebro universitet, upp inkluderingsbegreppets olika innebörder och varierande användningar. Diskussionen under workshoppen syftar till att identifiera problemområden och nya forskningsfrågor.

18 oktober 2022
Om utmaningar i närvarofrämjande arbete - varför talar vi förbi varandra?
Nätverksträffen leds av Björn Johansson, docent i socialt arbete vid Örebro universitet. Vi tar del av en föreläsning följt av en workshop om samverkan för att främja skolnärvaro. Under nätverksträffen diskuteras olika frågor kring möjligheter och utmaningar i närvarofrämjande arbete.
Örebro universitet är ett av de första lärosätena i landet att erbjuda en disciplinövergripande kurs om samverkan för att främja skolnärvaro och psykosocial hälsa. Vi får del av innehållet och i workshoppen får vi i regionalt blandade grupper möjlighet att testa på det pedagogiska upplägget samt arbeta med konkreta dilemman. Då kommer vi att fokusera på samverkan och de möjligheter och utmaningar som kan föreligga kring elever med problematisk skolfrånvaro

2 februari 2022
AD/HD i nytt ljus
Nätverksträffen leds av Tomas Ljungberg, leg. läkare och docent i farmakologi vid Karolinska Institutet. I Sverige anses AD/HD vara ett så kallat ”neuropsykiatriskt funktionshinder” (NPF). Orsaken anses primärt vara biologisk, och att ärftlighet är den absolut viktigaste enskilda orsaksfaktorn. Man anser vidare att det finns såväl specifika neuropsykologiska avvikelser som avvikelser i hjärnans struktur.
Mot detta synsätt står den nu internationellt accepterade bilden av att AD/HD uppkommer som ett resultat av en samverkan mellan ärftliga förutsättningar och psykosociala omständigheter. Arvets betydelse är betydligt lägre än vad man tidigare trott, man har inte kunnat påvisa några avvikelser i hjärnans struktur eller funktion som är specifika för AD/HD och någon enhetlig neuropsykologisk avvikelse har inte heller kunnat påvisas.
Slutsatsen av detta blir att skolans pedagogiska arbete inte bör utgå ifrån diagnos AD/HD. Det pedagogiska arbetet bör istället utgå ifrån att varje enskild individs unika förutsättningar synliggörs.

24 november 2021
Samverkan för inkluderande elevhälsa
Karin Allard, universitetslektor i specialpedagogik och Charlotta Pettersson, universitetslektor i specialpedagogik vid Örebro universitet samt personal från medverkande skolor leder nätverksträffen.
Vi får del av ett praktiknära forskningsprojekt om hur elevhälsoarbetes innehåll och organisatoriska utformning ser ut vid några pilotskolor i Örebro kommun. Projektet identifierar situationer där hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete har fungerat tillfredsställande, men också situationer där det fungerar mindre bra och dilemman elevhälsan brottas med. Denna workshop tar utgångspunkt i projektets resultat och grundar sig i frågeställningar och diskussion om hur man kan arbeta strategiskt, hälsofrämjande och förebyggande kring elevhälsofrågor, för att stödja elevers lärande och möjligheter att uppnå skolans mål och kunskapskrav. 

3 mars 2021
Anna Öhman, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Örebro universitet, föreläser om Vad tycker eleverna? Gymnasieelevers egna erfarenheter av särskilt stöd.
Elevernas egna erfarenheter av det stöd som erbjuds är ett område som inte tidigare har utforskats. I en ny studie från 2020 vid Örebro universitet har gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats om sina upplevelser av särskilt stöd och specialundervisning. Föreläsningen presenterar resultaten.  

  • I vilken grad är eleverna delaktiga i beslut som rör deras egna stödbehov?
  • Vilken typ av stöd har eleverna haft under sin gymnasietid, och vilken typ av stöd hade de önskat?
  • När upplever eleverna att det särskilda stödet har fungerat bra, och när har det fungerat sämre?

2 december 2020
Skolmåltiden – en specialpedagogisk fråga?
Nätverksträffen leds av Ann-Sofie Larsson, specialpedagog i Laxå kommun och Charlotta Pettersson, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Örebro universitet. Ann-Sofie har en bakgrund som lärare i åk 1-6 och har jobbat som förstelärare inom allmändidaktik och systematiskt kvalitetsarbete. Charlotta har tidigare arbetat som samordnare av elevhälsofrågor på kommunal nivå och nationell nivå samt inom Specialpedagogiska skolmyndigheten som forsknings- och utvecklingssamordnare.
Gemensamt arbetar de i ett treårigt interventionsprojekt om Skolmåltiden som pedagogiskt redskap. Där har de ett särskilt fokus på skolmåltidens specialpedagogiska dimensioner. Frågor om hur är det möjligt att använda skolmaten och skolmåltidssituationen som ett specialpedagogiskt redskap i arbete med elever i behov av olika typer av stöd har varit i fokus i deras arbete. Det har undersökts genom forskningscirklar, deltagande observationer och intervjuer med elevhälsopersonal, elever och lärare. Denna workshop tar utgångspunkt i projektets resultat och grundar sig i frågeställningar och diskussion om hur man kan arbeta specialpedagogiskt strategiskt och hälsofrämjande kring skolmaten och skolmåltidssituationen, som ett sätt att stödja elevers lärande och möjligheter att uppnå skolans mål och kunskapskrav.  

9 mars 2020
Nätverksträffen leds av Kristina Collén som är socionom, universitetsadjunkt och författare, verksam vid Örebro universitet. Hon har arbetat som kurator inom elevhälsa och habilitering under 25 års tid. Kristina har skrivit böcker om detektiv Alma som är 10 år och har diagnos inom autism och ADHD. Böckerna är ett sätt att omsätta forskning och klinisk erfarenhet om dessa flickor i skönlitterär text. Böckerna visar Almas styrkor, svårigheter, strategier och bemötande. Studier visar att dessa flickor kamouflerar sina problem, får diagnos och insatser sent i livet och att avhopp ifrån skolan ökar inom gruppen.
Böckerna ligger till grund för Almamodellen – utveckling för en inkluderande skola, med inriktning på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), särskilt flickornas situation. I modellen ges redskap så att skolpersonal själva kan utveckla sin skolmiljö. Föreläsningen kommer att handla om flickornas styrkor och svårigheter, hur man kan gestalta det i skönlitterär text och om Almamodellen.

13 november 2019
Ingrid Hylander är legitimerad psykolog, har en docentur i pedagogik från Linköpings universitet och är för närvarande anknuten till Karolinska Institutet.
Föreläsningen ger en överblick över den senaste utvecklingen inom elevhälsan i Sverige, fokuserar på de dilemman som elevhälsoteam och lärare möter när de ska bygga upp ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete samt ger exempel på strategier för att öka samarbetet och utveckla en elevhälsa som främjar elevernas utveckling mot skolans mål.

21 maj 2019
Karin Allard, universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Örebro universitet och Boglárka Straszer, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna föreläser om Förskolan och skolan som en arena för flerspråkighet - om interkulturalitet och transspråkande som mål och arbetssätt.

26 november 2018
Under nätverksträffen presenteras specialpedagogiska forskningsområden och specialpedagogisk utbildning vid Örebro universitet. Dessutom diskuterar vi tillsammans nätverkets roll och funktion.
Medverkar gör Karin Allard, Päivi Fredäng och Charlotta Pettersson. Samtliga är verksamma vid Örebro universitet som lektorer i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik.