Lärarutbildning vid Örebro universitet

Skolledarnätverket

Vägvisare

Skolledarnätverket är en mötesplats för att stödja rektors utvecklingsarbete i förskola och skola. Nätverksträffarna leds av forskare och skolledare, där föreläsningar, seminarier och workshops om aktuell forskning eller skolledares erfarenheter kan utgöra innehåll.

Aktuella nätverksträffar

9 mars 2023, kl. 12:00-16:00 (vi inleder med gemensam lunch)

Ett närvarande ledarskap med fokus på en god arbetsmiljö för både barn och pedagoger i förskolan

Nätverksträffen leds av Ann Andersson Rasmussen och Lotta Haglund, biträdande rektor respektive rektor vid förskolan Snökristallens Barnakademi i Örebro, båda förskollärare med lång erfarenhet från både kommunala och fristående förskolor och med ett stort intresse för Reggio Emilia filosofin.

Vi vill berätta om det komplexa med att leda en mindre fristående förskola och hur vi arbetar för att uppnå ett närvarande, tryggt och stabilt ledarskap samt vilka strategier vi använder oss av för att få alla medarbetare att känna sig delaktiga i förskolans vision och bidra till utveckling och genomförande av vår gemensamt framtagna helhetsidé.

Vi satte redan i planeringsstadiet upp en stark vision om hur vi ville ha det och vad vi ville sträva mot. Ett av de viktigaste kriterierna handlade om arbetsmiljön. Vi ville så långt det var möjligt arbeta för att uppnå en kvalitativ, lugn, trygg, tillitsfull och inspirerande arbetsmiljö för både barn och vuxna.

Vi tänkte då och tänker fortfarande att förskolans arbetsmiljö är absolut det viktigaste att få till för att alla inblandade skall kunna utvecklas, trivas och känna glädje, men hur har vi gjort för att det ska bli verklighet? Under vår föreläsning tänkte vi dela med oss av våra erfarenheter, våra framgångsfaktorer när det gäller att skapa en god arbetsmiljö, pedagogisk utveckling, vi-känsla, arbetsglädje, låg personalomsättning, hög kompetens och kvalitet, men också vilka svårigheter vi stött på.

Nätverksträffen består av presentation varvat med deltagardrivna aktiviteter i regionalt blandade grupper.

Program och anmälan

24 april 2023, kl. 12.00-16.00 (vi inleder med gemensam lunch)

Skolutveckling som styrning – om maktrelationen mellan statliga aktörer och kommunala aktörer

Malin Kronqvist Håård, doktorand i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, leder nätverksträffen på temat Skolutveckling som styrning – om maktrelationen mellan statliga aktörer och kommunala aktörer inom ramen för Samverkan för bästa skola (SBS). Nätverksträffen består av en föreläsning och diskussioner i smågrupper och i helgrupp.

Malin föreläser utifrån sitt pågående avhandlingsprojekt där olika typer av konkurrerande diskurser träder fram i exemplet SBS, bland annat spänningen mellan samverkan och styrning och mellan decentralisering och kontroll. Malin belyser olika sätt för staten att styra, inte minst subtila sätt där staten styr på avstånd.

Program och anmälan

29 september 2022
Höga skolresultat – Om högstadieelevers villkor, praktiker och föreställningar.
Göran Nygren, fil. dr i etnologi vid Uppsala universitet, leder nätverksträffen på temat Höga skolresultat – Om högstadieelevers villkor, praktiker och föreställningar: Hur kan skolledare och lärare konkret motverka strukturella orättvisor och främja en kompensatorisk och likvärdig skola? Nätverksträffen består av en föreläsning och diskussioner i smågrupper och i helgrupp.
Göran föreläser utifrån sin avhandling  Jag vill ha bra betyg – En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker (2021). I föreläsningen synliggörs och analyseras hur föreställningar, praktiker och villkor samspelar och möjliggör högstadieelevers höga skolresultat. Först diskuteras elevernas skolvardag med betyg och examinationer, skolarbete, strategier och kunskapssyn, därefter hemmets och föräldrarnas betydelse för elevernas skolgång och framtidsorientering. I föreläsningen ges flera exempel på situationer och faktorer som främjar eller motverkar likvärdig utbildning och livschanser.

2 maj 2022
Hur påverkar brottsutsatthet ungdomars skolgång och vilket stöd efterfrågas?
Nätverksträffen leds av Sara Thunberg, fil.dr. och lektor i socialt arbete vid Örebro universitet. Varje år utsätts ett stort antal ungdomar för brott, något som kan vända upp och ner på deras tillvaro och påverka deras möjligheter att fullfölja sin skolgång. Mot bakgrund av detta finns ett behov av stöd, men huruvida man upplever att man har fått tillgång till stöd varierar mellan ungdomar.
Nätverksträffen inleds med en föreläsning och följs av en diskussion i regionalt blandade grupper kring frågor som:
- Hur kan man arbeta stödjande för att möjliggöra att ungdomar kan fullfölja sin skolgång trots utsatthet för brott?
- Hur kan man bemöta ungdomar som blivit utsatta för brott så att de känner sig sedda och bekräftade?

20 januari 2022
Att samverka i en symmetrisk och komplementär process som rektor i förskola och forskare i ett praktiknära forskningsprojekt
Nätverksträffen leds av Pernilla Alm, rektor i Kumla kommun och Karin Alnervik, lektor och forskare vid Örebro universitet som tillsammans under tre år har samverkat i ett praktiknära forskningsprojekt. Syftet med det praktiknära forskningssamarbetet var att utveckla strukturer och former för kollegialt lärande inom ett förskoleområde och att inom ramen för regeringsuppdraget kring praktiknära forskning - ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) bygga upp strukturer för symmetriskt och komplementärt praktiknära forskningssamarbete.
Vi kommer att beskriva de positiva berättelsernas betydelse, att bli medveten om sina tankefigurer, svårigheten att engagera en forskningsgemenskap och styrkan att arbeta tillsammans rektor och forskare.

14 oktober 2021
Att leda utvecklingen av verksamheten i förskola och skola på vetenskaplig grund - med exempel på praktikutvecklande/undervisningsutvecklande forskning.
Nätverksträffen leds av Inger Eriksson, professor och lektor i pedagogik vid Örebro universitet. Efter en introducerande föreläsning öppnar vi upp för diskussioner i regionalt blandade grupper kring frågor som:

  • Vilka redskap har ni idag för att identifiera utvecklingsbehov utifrån förskolelärares/lärares upplevda utmaningar?
  • Vad är skillnaden på systematisk utveckling av den pedagogiska verksamheten/undervisningen och undervisningsutvecklande forskning/praktikutvecklande forskning?
  • Vad betyder det att verksamheten bygger på vetenskaplig grund?
  • Hur kan en undervisningsutvecklande/praktikutvecklande strategi utformas och drivas?

5 oktober 2021
Skolledare och bedömning
Anna Karlefjärd, tidigare lärare och utvecklingschef, idag bedömningsforskare samt engagerad i rektorsutbildningen bland annat vid Karlstads universitet bidrar med sin kompetens kring skolans styrdokument i relation till aktuell forskning både om bedömning och om skolförbättring. Anna har senast funnits med i framtagandet av allmänna rådet Betyg och betygssättning samt de reviderade kursplanerna, hon har också varit en röst i Betygsutredningen.
Nätverksträffen riktas till rektorer som i sin verksamhet hanterar bedömning och betygssättning. Vi samtalar bland annat om hur det är möjligt att arbeta med bedömning och betygssättning på ett sätt som gynnar elevers lärande och samtidigt underlättar det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkt tas i skolans styrdokument samt forskning om bedömning och skolförbättring.

11 februari 2021
Tobias Axelsson, universitetslektor vid Örebro universitet och Anneli Jöesaar, tidigare kvalitetsstrateg i Askersunds kommun, leder nätverksträffen på temat Hur kan skolledare leda jämställdhetsarbete i förskola och skola?
Presentationen utgår från en observations- och intervjustudie om pedagogers  förståelser av förskolans och grundskolans jämställdhetsuppdrag. Studien genomfördes i Askersunds kommun under 2018 och 2019. Resultatet visar att lärare har olika uppfattningar av jämställdhetsuppdraget. Uppdraget ges legitimitet, men det finns också motstridiga tolkningar av uppdraget. Resultatet visar också att lärare praktiserar jämställdhetsuppdraget på olika sätt, till exempel genom att kartlägga och följa upp könsmönster i en miljö eller i en barngrupp/klass och genom att använda sig av könsavkodade eller synliggörande jämställdhetsstrategier.
I studien framkommer det att grundskollärare inte har arbetat med att göra kollegiala tolkningar av jämställdhetsuppdraget. Hur kan skolledare stödja att sådana gemensamma tolkningar görs? Vidare visar studien att jämställdhetsarbetet fokuserar på värdegrundsfrågor, vilket gör att didaktiska och ämnesspecifika kunskaper om jämställdhet riskerar att osynliggöras. Hur kan skolledare säkra att elever inte bara bemöts jämställt, utan även får kunskaper om jämställdhet?

7 december 2020
I elevers öden hittar vi våra systemfel.
Nätverksträffen leds av Martina Augustsson, samordnare för det kommunala aktivitetsansvaret i Karlskoga kommun och Lena Öijen, utbildningsstrateg/vetenskapligt stöd i Karlskoga kommun. Lena arbetar även deltid som adjungerad lektor inom Örebro universitetets strategiska satsning Framtidens lärarutbildning.
Elever med problematisk skolfrånvaro är en komplex situation som skolledare och elever dagligen har att hantera. Utifrån rapporten Progression02 vill vi under detta seminarietillfälle sätta fokus på skolledares styrning och ledning utifrån elevers syn på sin skolgång, men även hur vi kan använda elevers röster för att få syn på våra egna systemfel. Vi kommer varva korta inspel från oss med gemensamma samtal i mindre och större grupperingar.

8 oktober 2020
Mats Lundmark, professor i kulturgeografi och Ann Öhman Sandberg, universitetslektor i pedagogik, båda verksamma vid Örebro universitet, föreläser på temat Lärares rörlighet i det nya skollandskapet.
Utvecklingen inom den svenska skolan har sedan en längre tid varit i fokus för både debattörer och forskare. Framför allt har intresset riktats mot frågor kring elevernas prestationer, friskolornas roll, det fria skolvalets effekter och olika strategier för att minska skolsegregationen. När det gäller lärarna har intresset framför allt kretsat kring lärarutbildningens utformning och kvalitet, och lärarnas arbetssituation i klassrummet. Vi vet däremot betydligt mindre om hur lärarnas arbetsmarknad fungerar och hur lärare rör sig mellan olika arbetsplatser i det nya skollandskapet.
Det projekt som presenteras här handlar om lärarnas rörlighet på arbetsmarknaden och deras attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor av olika typ. Projektet riktas mot lärare inom både förskola och grundskola. Projektet bygger på två typer av studier; dels analyser av en individdatabas med data från SCB, dels på ett antal intervjuer med lärare och skolledare på olika skolor i Örebro kommun.

16 januari 2020
Bibbi Larsliden, universitetsadjunkt i pedagogik och specialpedagogik vid Örebro universitet, föreläser utifrån sin masteruppsats i utbildningsvetenskap: Elevhälsan - ett nytt sätt att arbeta.
I skollagen står det att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Nationella rapporter, granskningar och forskning visar på att detta är en stor utmaning. I föreläsningen presenteras olika framgångsfaktorer för att elevhälsoteam ska kunna arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande. Vi får del av ett gott exempel på hur elevhälsoteamet vid en F-9-skola arbetar. Rektors ledarskap visar sig vara en viktig faktor för att nya arbetssätt, modeller och rutiner skulle kunna uppstå och upprätthållas. Elevhälsans förändrade arbetssätt ledde till skolutveckling och alla elever i åk 9, har sedan 2011, behörighet till gymnasiet. 

12 december 2019
Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, leder nätverksträffen på temat Hur skolledare kan skapa förutsättningar för en utbildning på vetenskaplig grund?
I skollagen står det att "Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.” Vad innebär egentligen detta i praktiken? Hur kan skolledare organisera och verka för en förskola/skola på vetenskaplig grund?
I föreläsningen diskuteras: nyckelbegrepp i förordningar och hos myndigheter, historiska perspektiv på relationen skola och vetenskaplighet, forskningslitteracitet och hur skolledare och förskollärare/lärare kan förhålla sig till vetenskapliga rön. Dessutom ges flera praktiska exempel på forskningsbaserat arbetssätt.

8 oktober 2019. Denna träff var riktad till dig som rektor i skolan.
9 oktober 2019. Denna träff var riktad till dig som rektor i förskolan.
Nätverksträffen leds av Annica Burman, universitetsadjunkt och Magnus Kristoffersson, universitetslektor, båda verksamma vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet. Vi får del av forskningsläget inramat i ett nära och längre samtal i workshopform utifrån deltagarnas erfarenheter och funderingar. Tematiken är Ordning, trygghet och studiero i skolan samt GDPR och sekretess i skolans verksamhet.
Ordning, trygghet och studiero i skolan
En fråga som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren och som ännu idag verkar vara en viktig fråga är ordning, trygghet och studiero i skolan. Detta har behandlats i många debatter när det gäller fel och brister i skolan men också varit föremål för utredningar och ny lagstiftning. Skolan lägger stora resurser här liksom flera myndigheter som har frågorna som sina uppgifter.
Frågorna har stor påverkan på skolans pedagogiska uppdrag, elevers möjligheter för lärande, känslan av trygghet och god arbetsmiljö för eleverna. Många gånger blir de konkreta tillfällena en intresseavvägning mellan berörd enskild elevs och andra elevers trygghet och lärare och annan personals arbetsmiljö.
Under workshopen kommer vi efter en allmän genomgång att diskutera olika exempel och se dessa ur olika perspektiv - eleven, andra elever, vårdnadshavare, lärare och annan skolpersonal mm – samt hur ordningskravet förhåller sig till grundläggande fri- och rättigheter enligt våra grundlagar.  
GDPR och sekretess i skolans verksamhet
Användandet av tekniska hjälpmedel som datorer, internet med hemsidor, Facebook och andra sociala media med mera i skolverksamhet aktualiserar en mängd rättsliga frågor kring elevers och lärares personliga integritet. Sedan 25 maj 2018 gäller den så kallade Dataskyddsförordningen, eller GDPR, inom hela den Europeiska Unionen och naturligtvis även i Sverige. GDPR är generellt tillämplig på i princip alla former av databaser som innehåller personuppgifter oavsett vilken form av lagringsmedia som används. Det är viktigt att ha förståelse kring frågor som vad en personuppgift är, när den får tas in och hur den ska hanteras. Inom skolvärlden ska dessutom hänsyn tas till sekretessfrågor.
Workshopen kommer att starta med en kort introduktion till ämnet därefter diskuterar vi tillsammans några praktiska fall och hur de ska hanteras mot bakgrund av bl.a. GDPR och sekretessregleringen.

5 februari 2019
Kulturanalys och frirumsteorin - lär känna jordmånen och lyckas bättre med utvecklingen av förskola och skola. 
Gunnar Berg, professor emeritus, Mittuniversitetet och Carina M Koutakis, utvecklingssamordnare Hallsbergs kommuns förskolor och grundskolor berättar om kulturanalys som ett sätt att lyckas med utveckling av förskola och skola. Gunnar Berg talar om frirumsteorin som han arbetat fram under många år och Carina M Koutakis kopplar teorin till praktiska exempel.
Nätverksträffen fokuserar på:
- Skolledares, ofta utmanande, uppdrag att leda och utveckla förskola och skola.
- Frirumsteorin som ett sätt att förstå förskolans och skolans uppdrag.
- Kulturanalys som en modell för nulägesbeskrivning och identifiering av
utvecklingsområden.
- Styrkor i att arbeta utifrån en bred delaktighet i utvecklingsprocesser och det systematiska kvalitetsarbetet.

29 november 2018
Ingrid Hylander, Leg. Psykolog och Docent, Karolinska institutet, föreläser om Ledning och utveckling av förskolans barnhälsa och skolans elevhälsa.
Föreläsningen fokuserar på:
- Skolans och förskolans uppdrag när det gäller elevers och barns hälsa
- Förebyggande, främjande och åtgärdande arbete i barn- och elevhälsa
- Att leda och utveckla ett interprofessionellt team
- Att leda EHT - Från ärendedragning till elevhälsoutveckling
- Organisering av barn- och elevhälsa

1 oktober 2018
Bim Riddersporre, universitetslektor i psykologi, ledarskapsforskare Malmö universitet, föreläser om Ledarens roll i det pedagogiska ledarskapet – en upplyftande historia?
Hur kan vi förstå ledarskapet i skola och förskola på ett sätt som främjar utveckling och arbetsglädje? Vi prövar några alternativa bilder för detta.
- Vad det är som bidrar till att göra det pedagogiska ledarskapet hållbart – och hur kan vi leda en kollegial kunskapsdelning där alla medarbetare kan lära nytt och bidra med sin egen erfarenhet?

1 mars 2018
Anette Forssten Seiser, fil.dr. i pedagogik och utbildningsledare vid Rektorsutbildningen, Karlstads universitet.
Föreläsning: Skolledare granskar sin egen praktik.
Hennes aktionsforskningsstudie bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och skolledare. Den handlar om att förstå och förbättra skolledares pedagogiska ledarskap men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Studien visar att skolledares pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera förskolans/skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet i verksamheten. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en förskolas/skolas inre arbete.

20 november 2017
Skolframgång och kärleksfulla relationer
Framgången för Virginska gymnasiets idrottsprogram, från en klass på 32 elever till en gymnasieskola med ca 600 elever, skulle kunna ses som en framgångssaga. Så är det inte! Bakom framgången ligger ett målinriktat arbete med den enskilde elevens kunskaps- och idrottsutveckling samt växande som människa i fokus. Rektor, projekt- och processledare och lärare delger sina erfarenheter från detta utvecklingsarbete. Nätverksträffen leds av Håkan Ågren, rektor med flera utvecklingsuppdrag och utbildare i den statliga rektorsutbildningen, Sandra Mattsson, projekt- och processledare med erfarenhet av att leda och utbilda i projekt och grupp- och förändringsprocesser inom idrottsrörelse, skola och näringsliv och Anna-Lena Kanto, gymnasielärare med utvecklingsuppdrag på idrottsprogrammet.

28 september 2017
Aina Bigestans, universitetslektor vid Stockholms universitet och projektledare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, föreläser om Mångfald i kollegiet - merarbete eller möjlighet. Om lärare med olika bakgrund i skolans praktikgemenskaper. Denna nätverksträff ägnas åt mångfaldsfrågor i förskolans och skolans kollegium och behandla teman som: Vad är det som är nytt i en förskola/skola för en nyanställd lärare som har utbildning och erfarenheter från ett annat land än Sverige? Vilken betydelse har behärskandet av undervisningsspråket för lärare som inte har svenska som förstaspråk? Vad är det som försvårar eller underlättar för lärare med utbildning och yrkeserfarenhet från utbildningssystem utanför det svenska att fullt ut kunna bidra till förskolans/skolans verksamhet? Vad är universellt och vad är specifikt i den svenska förskolans/skolans värdegrund? Och är lärarkompetens något givet eller är det något som också skapas i arbetsmiljön?

22 maj 2017
Lars Svedberg föreläser om Pedagogiskt ledarskap – en fråga om trovärdighet och tillit. Under föreläsningen synas först det pedagogiska ledarskapets stamtavla, dess särart och vad det kan vara utöver bra ledarskap i största allmänhet. Sedan bjuds du som deltagare in att i ljuset av aktuell forskning konkret ta ställning till "hur-frågan", dvs. vilka handlingar kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap. Dessa exempel kompletteras sedan med vad pedagogisk ledning kan och borde innebära i skolledarens praktik, dvs. mindre politiskt korrekt floskel och mer jädrar anamma!

30 mars 2017
Rektor, lärare och elever från Mellringeskolan, Örebro kommun berättar om sina erfarenheter om att ha två lärare i varje klassrum. Mellringeskolan 7-9 har sedan 2016 tvålärarmodell i ämnena svenska, engelska, matematik, SO och NO. Det innebär i korthet att två ämneslärare tillsammans planerar, genomför och utvärderar det pedagogiska arbetet i samtliga klasser inom ovan nämnda ämnen. Båda lärarna är gemensamt ansvariga för den verksamhet som bedrivs och även för den bedömning som görs. Detta säkerställer en god kvalitet på verksamheten, en bra arbetsro, större trygghet för eleverna samt en samsyn på bedömning. Syftet är att öka elevernas måluppfyllelse och att skapa en bra arbetsmiljö för såväl elever som lärare.

1 december 2016
Nätverksträffen fokuseras på temat hur vi tillsammans kan utveckla förskola/skola och lärarutbildning - med utgångspunkt i verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

13 september 2016
Per Kornhall föreläser om professionellt lärande i förskola och skola. Internationell forskning visar på betydelsen av det som kallas kollegialt lärande om man vill utveckla verksamheter som innehåller komplex interaktion mellan människor, vilket förskola och skola är exempel på. Men vad menas egentligen med detta och vad behöver du som skolledare veta och tänka på, för att det forskningen beskriver faktiskt ska ske på din förskola eller skola?

7 april 2016
Professor Pirjo Ladhenperä föreläser om att leda mångfald i förskola/skola. Nätverksträffen  vänder sig till både förskolechefer och rektorer.

28 januari 2016
Vårens första nätverksträff har liknande upplägg som förra nätverksträffen, denna gång med valbara seminarier kring juridik i förskolan. Seminarierna leds av Anna Gustafsson, Maria Steinberg, Annica Burman och Catarina Bartholdsson, samtliga verksamma vid Örebro universitet. Målgruppen vid denna nätverksträff är förskolechefer.

25 november 2015
Nätverksträffen fokuserar på skoljuridik i grundskola och gymnasieskola. Eftermiddagen innehåller valbara seminarier kring kränkningar i skolan, skolans arbetsmiljöarbete, ansvar och delegation i skolan samt ordning och reda i skolan. Seminarierna leds av Anna Gustafsson, Maria Steinberg, Annica Burman och Catarina Bartholdsson, samtliga verksamma vid Örebro universitet.

11 februari 2015
Cecilia Netje, utbildningsledare VFU vid Stockholms universitet, berättar om vad projektet med övningsskola har bidragit för skolorna och specifikt för skolledarna. Hon berättar även vad skolledarna i sin tur har bidragit med.
Krister Persson, ordförande Lärarutbildningsnämnden Örebro universitet, delger erfarenheter från försöksverksamheten med övningsskola och övningsförskola vid Örebro universitet.