9 april 2024 - INSTÄLLD
Elevperspektiv på de svenska romernas historia och mänskliga rättigheter
Nätverksträffen leds av Olle Nolgård, filosofie doktor i didaktik och universitetslektor i ämnesdidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik på Stockholms universitet. Hans forskning har under de senaste åren fokuserat Difficult histories, mänskliga rättigheter och minoritetshistoria i högstadiets historieämne.
Under nätverksträffen presenterar han sin forskning om elevperspektiv på de svenska romernas historia och mänskliga rättigheter. I särskilt blickfång står de möjligheter, utmaningar och didaktiska implikationer som synliggjorts genom hans avhandlingsstudier. Med utgångspunkt i presentationen kommer vi i regionalt blandade grupper att få tillfälle att reflektera över minoritets- och urfolksperspektiv i historieundervisningen.
17 oktober 2023 - INSTÄLLD
Varför norm-kritik? Provotyper och prototyper i SO-undervisning
Under denna föreläsning och workshop berättar Tobias Axelsson om sin forskning om normkritisk pedagogik. Just nu forskar Tobias om varför just norm-begreppet fått sådan betydande plats i utbildning och undervisning. Tobias är universitetslektor i samhällskunskap vid Örebro universitet och har sin bakgrund i genusvetenskap. Under föreläsningen behandlas hur normkritiska perspektiv på utbildning vuxit fram, tillämpats och kritiserats i 2000-talets Sverige. Exempel från grundskola och gymnasieskola tas upp. Under ett arbetspass får deltagarna pröva på att göra så kallade ”provotyper” – ett slags avsiktliga misslyckade prototyper genom vilka man kan få syn på vilka normer som finns på den egna skolan eller i den egna undervisningen i samhällsvetenskapliga ämnen.
19 april 2023
Praktikutvecklande forskning i de samhällsorienterande ämnena.
Nätverksträffen leds av Martin Stolare, professor i historia vid Karlstads universitet, och Henric Bagerius, docent i historia vid Örebro universitet. Martin håller en introduktion till hur praktikutvecklande forskning i de samhällsorienterande ämnena kan se ut, och Henric berättar om sitt praktikutvecklande ULF-projekt (Undervisning, Utveckling och Lärande) med två gymnasieskolor i Örebro. Därefter får deltagarna diskutera vilka frågor, utmaningar och hinder i sin undervisning som de skulle vilja utforska om de fick möjligheten och bolla idéer med Martin, Henric och andra universitetslärare i de samhällsorienterande ämnena.
28 februari 2023
Att undervisa för att utveckla kvaliteten hos elevernas argumentation kopplat till hållbarhetsfrågor
Nätverksträffen leds av Karin Rudsberg, universitetslektor i pedagogik vid Örebro universitet och Leif Östman, professor i didaktik vid Uppsala universitet
Under denna träff designar vi tillsammans lektioner med målet att utveckla kvaliteten hos elevernas argumentation kopplat till hållbarhetsfrågor. Lärandet att utveckla, artikulera och utvärdera bra argument är inte bara centrala mål i skolans styrdokument utan också en förutsättning för att förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle, som i allt högre utsträckning utmanas av händelser, problem och trender som är mycket komplexa och inte sällan kontroversiella. Som en utgångspunkt för designen presenterar vi en bedömningsmatris som bygger på den internationella forskningen kring elevers lärande att utveckla kvalitativt bra argument.
26 januari 2023
Att främja en kritisk känslokompetens i utbildning för hållbar utveckling
Att lära sig om globala hållbarhetsproblem såsom klimatförändringarna väcker ofta känslor. Det kan röra sig om känslor av oro, frustration och pessimism. Dessa känslor påverkar läroprocessen på olika sätt. Hur kan vi bäst inkludera och hantera känslomässiga aspekter i utbildning för hållbar utveckling? I detta föredrag kommer Maria Ojala utifrån sin och andras forskning att argumentera för vikten av att främja en kritisk känslokompetens i utbildning för hållbar utveckling. En kompetens som bygger dels på psykologisk kunskap, dels på kunskap inom kritisk samhälls- och utbildningsvetenskap.
Maria Ojala är doktor och docent i psykologi vid Örebro Universitet där hon främst forskar om hur unga från sen barndom upp till ungt vuxenliv relaterar till globala hållbarhetsproblem med speciell fokus på klimatfrågan. Hon har tidigare varit verksam som forskare vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet där hon var aktiv inom lärarutbildningen och forskningsområdet utbildning för hållbar utveckling.
10 oktober 2022
Undervisning om tillit och lärande om demokratins funktionssätt.
I projektet ”Vem kan man lita på?” har fyra lärare på två olika gymnasieskolor genomfört undervisning enligt metoden ”inquiry”, d.v.s. frågedriven undervisning. Undervisningen har fokuserat på begreppet politisk tillit. Forskarna i projektet observerade undervisningen och genomförde gruppintervjuer före och efter. Resultaten tyder på att elevernas förståelse av demokratins funktionssätt fördjupades. Vidare tyder resultaten på att elever från skilda bakgrunder genomgår olika lärandeprocesser. Maria Jansson, docent i statsvetenskap och professor i genusvetenskap vid Örebro universitet, presenterar projektet.
10 maj 2022
Att undervisa om hållbarhets- och rättvisefrågor: Forskningsbaserade och didaktiska modeller som stöd i undervisningen.
Vid denna nätverksträff presenterar Louise Sund, docent i pedagogik vid Mälardalens högskola och Johan Öhman, professor i pedagogik vid Örebro universitet, resultat från forskningsprojektet “Teaching global equity and justice issues through a critical lens” (Vetenskapsrådet). I detta projekt har vi undersökt hur viktiga framtidsfrågor som handlar om miljö, hållbarhet och globala frågor kan omsättas i undervisningens praktik.
Ett av projektets resultat är en didaktisk modell för hur elever kan utveckla ett hållbart engagemang (sustainability commitment) för miljö- och hållbarhetsfrågor. En modell för vilka komponenter som ett sådant engagemang bör innehålla: en intellektuell aspekt, en praktisk aspekt och en emotionell aspekt. En god miljö- och hållbarhetsutbildning innebär att läraren riktar sin undervisning mot alla tre aspekterna på ett balanserat och genomtänkt sätt. Alla dessa aspekter behövs för att skapa ett hållbart engagemang. Utan kunskap riskerar engagemanget att bli missriktat; utan handlingskompetens kan ingen förändring ske; och utan känslor så saknar engagemanget en drivkraft.
Vi presenterar också ett verktyg för att hjälpa lärare att reflektera över sin undervisning och sitt förhållningssätt till globala frågor samt skapa möjligheter till klassrumsdiskussioner utifrån olika perspektiv. Reflektionsverktyget togs fram i samarbete med samhälls- och naturkunskapslärare på högstadiet och gymnasiet och består av ett antal kritiska frågor och aktiviteter baserade på postkolonial teori. Tanken är att lärare ska anpassa aktiviteterna till de olika ämnen som de utforskar tillsammans med sina elever i syfte att bryta invanda tankemönster och stimulera ett källkritiskt förhållningssätt.
7 februari 2022
Religion i svenska samhällen och klassrum
Prognoserna om religionens gradvisa försvinnande har inte slagit in, varken i Sverige eller världen. Flera forskare har tvärtom talat om andlighetens, religionens och Guds återkomst. Somliga menar till och med att vi befinner oss i en situation bortom det sekulära, en ”postsekulär” tid. Hur kan vi tolka religionens roll i dagens Sverige? Vad innebär det att vara lärare i en mångkulturell och mångreligiös miljö?
Nätverksträffen leds av Lars Johansson, lärare i religionshistoria och religionsfilosofi vid Örebro teologiska högskola. Lars är även engagerad i lärarutbildningen vid Örebro universitet, för närvarande i grundlärarprogrammet åk 4-6 inom SO-blocket och tidigare även i ämneslärarprogrammet åk 7-9 och gymnasiet. Han är svensk redaktör för uppslagsverket Nya religioner och har varit föreståndare för samtidsinstitutet Forum för tro, kultur och samhälle som bland annat publicerade kulturtidskriften NOD.
18 oktober 2021
Varierande metoder och undervisningsformer i fysiska och digitala klassrum - för att arbeta med världen i klassrummet
Förstelärarna Emelie Hahn och Charlotta Granath bedriver en flerfaldigt prisbelönt undervisning som utmärks av struktur och variation. De kan visa att elevernas språkliga och interkulturella kompetenser stärks samtidigt som de förbereds för ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Vi får ta del av undervisning och projekt på lokal, nationell och internationell nivå. Dessutom blir det en föreläsning med interaktiva inslag för att skapa förståelse, väcka tankar och starta en diskussion.
En bredd av undervisningsexempel från fysiska klassrum och digitala rum på högstadiet, gymnasiet och lärarutbildningen.
Varierande och språkutvecklande metoder för undervisning och projekt.
Användbara webbplatser och digitala verktyg.
Charlotta Granath är förstelärare i demokrati- och värdegrundsfrågor samt lärare på Stiftelsen Viktor Rydbergs gymnasium och på lärarutbildningen vid Södertörns högskola. Hon är skolambassadör för EU och tillsammans med Emelie Hahn aktuell med handboken Världen i klassrummet – från det lokala till det globala. Charlotta är vinnare av Lärargalans Årets lärarinsats 2018 och har även fått ta emot Helgepriset, Eldsjälspriset, Det gyllene äpplet, Hédi Frieds lärarpris samt Region Stockholms pris för arbete mot främlingsfientlighet och rasism.
Emelie Hahn är förstelärare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt lärare på Gränbyskolan i Uppsala kommun. Hon är eTwinningambassadör för Universitets- och högskolerådet, UHR, och tillsammans med Charlotta Granath aktuell med handboken Världen i klassrummet – från det lokala till det globala. Emelie är vinnare av Guldäpplet 2020, den europeiska kvalitetsutmärkelsen för språkundervisning European Language Label och pedagogpriser.
19 april 2021
Utbildning för hållbar utveckling – mellan vetenskap och politik
I utbildning behandlas frågor om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ofta som integrerade med varandra. Det här innebär att frågorna också måste belysas såväl samhällsvetenskapligt som naturvetenskapligt. Som ett så kallat allmän- eller temadidaktiskt område är med andra ord hållbar utveckling något som behandlas i flera skolämnen, om än på lite olika sätt beroende på de olika ämnenas respektive undervisningstraditioner. Gemensamt är ändå att lärare oavsett ämnestillhörighet måste hantera det möte mellan vetenskap och politik som utbildning för hållbar utveckling inbegriper. I utbildning för hållbar utveckling ställs till exempel förhållandet mellan fakta och värderingar på sin spets, inte minst eftersom lärare har att hantera såväl samhällets konstaterade ohållbara utveckling som elevers egna politiska övertygelser. Under denna nätverksträff berörs således frågan om hur vi som lärare kan förstå och förhålla oss till relationen mellan vetenskapliga fakta och politiska åsikter när vi undervisar i hållbar utveckling. I panelsamtalet deltar forskare vid Örebro universitet. Efter kortare inledande presentationer ges ordet till moderator och publik som har möjlighet att ställa de frågor som de önskar diskutera med panelens medlemmar.
10 mars 2021
Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap
Skolan har ett viktigt uppdrag att stärka elevers kritiska tänkande kring samhällsfrågor. För att lyckas med detta behöver lärare få tillgång till forskning om hur undervisningen inom detta område bäst utformas i praktiken. Skolforskningsinstitutet publicerade nyligen en forskningssammanställning om hur undervisning kan utformas för att i praktiken stärka olika delar av elevers kritiska tänkande. Cecilia Arensmeier, docent i statskunskap vid Örebro universitet, har medverkat i detta arbete.
Elever ska också ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. I studierna som ingår i översikten undersöks hur undervisningens utformning kan påverka elevers lärande och möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i kritiskt tänkande. Översikten presenterar forskningsresultat som lärare kan använda som inspiration för att utforma undervisning för att stärka elevers kritiska tänkande i samhällskunskap. Cecilia presenterar några av resultaten.
2 november 2020
Temat för nätverksträffen är Skolmaten som en värdeladdad utbildningsfråga / Hur kan vi ”undervisa om kött”? inleds med två kortare föreläsningar.
Nicklas Lindgren, doktorand i pedagogik vid Örebro universitet
Vi får del av forskningsresultat om hur en grön omställning av skolmat, i form av vegetarisk och vegansk mat, blev såväl en politisk, miljömoralisk och genusfråga som väckte starka känslor och konflikter bland eleverna. Hur skulle lärare/skolpersonal kunna ”undervisa om kött” och vilka eventuella möjligheter/fallgropar kan ett sådant undervisningsinnehåll få?
Joakim Norberg, universitetslektor i psykologi vid Örebro universitet
Hur kan skolan och den pedagogiska verksamheten arbeta med att motivera ungdomar till att göra hållbara val? Psykologisk forskning om motivation kan integreras med pedagogiska aktiviteter, vilket här exemplifieras med vegetarisk skolmat.
12 februari 2020
Björn Kindenberg, SO-lärare och doktorand i språkdidaktik med fokus på språket i historieämnet vid Stockholms universitet, leder nätverksträffen med fokus på Genrebaserad skrivundervisning i de samhällsorienterande ämnena.
Elever kämpar inte sällan med att skriftligt uttrycka sina kunskaper i de samhällsorienterande ämnena. Hur kan man som lärare stötta elevernas skrivande, så att stöttningen samtidigt blir en del av ämnesundervisningen? Nätverksträffen innehåller en kortare introduktion till genrepedagogik och forskning kring genrebaserad undervisning i samhällsorienterande ämnen. Huvuddelen av nätverksträffen utgörs av en praktisk workshop kring texter i SO och de språkliga krav och utmaningar, men också ämnesdidaktiska möjligheter, som dessa texter innebär.
25 september 2019
Skuggor från det förflutna - elever skriver historia - kvinnorna på Engelbrektsskolans beredskapssjukhus, Örebro 1945.
Mikael Enoksson, lärare i SO vid Lillåns skola i Örebro kommun och adjungerad universitetsadjunkt vid Lärarutbildningen vid Örebro universitet leder nätverksträffen som innehåller en kombinerad föreläsning/workshop samt en gruppdiskussion. Att konstruera livsberättelser utifrån källmaterial och koppla den enskilda individen till den "stora" historien. Genom att sedan återberätta denna livsberättelse blir eleven en del av historien. Konkret källmaterial presenteras utifrån en lokalhistorisk kontext. Se www.skuggorfråndetförflutna.se
22 maj 2019
Extremisten i klassrummet
Christer Mattsson, universitetslektor, Göteborgs universitet och föreståndare för Segerstedtinstitutet.
Nätverksträffen baseras på föreläsning och workshop. Föreläsningen syftar till att ge en kontext till hur radikalisering till våldbejakande extremism förstås i samtida policies (styrdokument) och forskning med tonvikt på skolans roll. Workshopen är en didaktiskt baserad och interaktiv övning i vilken deltagarna får undersöka hur kontroversiella frågor rörande extremism och rasism kan hanteras inom ramen för klassrumsarbete med utgångspunkt i skolans styrdokument.
11 september 2018
Stadsvandring genom expansiva Örebro.
Efter en inledning inomhus utgår vi från Ladugårdsängen och idéerna bakom Bomässan för att sedan jämföra med byggnationen i det nya Ladugårdsängen/Sörbyängen. Syftet med denna stadsvandring är bli bekant med Örebros expansiva stadsutveckling. Stadsvandringen genomförs av Emma Gren, planarkitekt och Peder Hallkvist stadsarkitekt, Örebro kommun.
11 april 2018
Kampen om historien: Ett samtal om de politiska dimensionerna av skolans historieundervisning
Vad är syftet med skolans historieundervisning och vilket innehåll ska den ha? Diskussioner runtom i världen om behovet av en historisk kanon och transnationella läroboksstrider om hur viktiga händelser och skeenden ska skildras visar att tolkningar av det förflutna lätt kan bli politiskt laddade – även i klassrummet.
Det samhällsdidaktiska nätverket bjuder in till ett samtal om historieundervisningens politiska dimensioner i Frankrike och Sverige där Clémence Cardon-Quint, historiker vid Université de Bordeaux, och Andreas Mårdh, pedagog vid Örebro universitet, medverkar. Som moderator fungerar Andreas Ståhlberg, gymnasielärare i historia på IB-programmet vid Rudbecksgymnasiet.
7 november 2017
Anders Trumberg, fil.dr. i Kulturgeografi på Institutet för bostads -och urbanforskning, kommer gå igenom likvärdighetsbegreppets skiftande innebörder fram till valfrihetsreformen under tidigt 1990-tal, berätta om forskning kring effekterna av skolval och sin pågående forskning om skolvalen egentligen har någon effekt på elevernas framtid? Hur viktigt är valet av skola? När valfrihetsreformen lanserades under 1990-talet var intentionen att möjligheten att välja skola bland annat skulle minska segregationen, men också för att elever skulle kunna utvecklas optimalt och få en gynnsam framtid. Men hur blev det och spelar valet av skola egentligen någon roll för elevernas framtida utveckling?
Mats Lundmark, professor i Kulturgeografi vid Örebro universitet, inleder nätverksträffen med att presentera kulturgeografiämnet vid Örebro universitet.
2 maj 2017
Föreläsning av Maria Johansson, historiedidaktiker.
Marias forskning handlar om interkulturellt lärande och berör frågor om hur historieämnet kan ge elever redskap att förstå och agera i dagens mångkulturella samhälle. I sin licentiatavhandling Historieundervisning och interkulturell kompetens (2012) analyserar hon hur interkulturell historisk kompetens som ett lärandeobjekt tolkas och implementeras i klassrummet. I fokus för forskningen står samspelet mellan elev och lärare samt olika historiska berättelser och motberättelser. Maria arbetar som gymnasielärare vid Globala gymnasiet i Stockholm och leder forskningscirklar med högstadielärare i Stockholms stad.
Nätverksträffen innehåller även didaktisk diskussion i mindre grupper.
