11 december 2023
Kroppsövningsmodellen i Idrott och hälsa: hur idrottslärare kan arbeta med en pedagogisk modell
Nätverksträffen leds av Robin Lindgren Fjellner, doktorand i idrottsvetenskap vid Örebro universitet. Utifrån ett pågående forskningsprojekt behandlas frågor som: Vad är skillnaden mellan elev- och lärarcentrerad undervisning? Vad är en pedagogisk modell? Hur kan idrottslärare arbeta med pedagogiska modeller? Vilka konkreta hinder och möjligheter har lärare identifierat i användandet av en pedagogisk modell (dvs kroppsövningsmodellen)?
4 maj 2023
Övergångar från idrottslärarutbildning till yrkespraktik i ämnet idrott och hälsa.
Nätverksträffen leds av Erik Backman, docent i pedagogik med inriktning mot idrottsvetenskap vid Högskolan Dalarna, och Björn Tolgfors, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Örebro universitet. Utifrån ett pågående forskningsprojekt i samarbete mellan de båda lärosätena, behandlas frågor som: Spelar idrottslärarutbildningen någon roll för hur idrottslärare undervisar senare i skolämnet idrott och hälsa? Hur ser idrottslärarstudenter på sina möjligheter att använda sig av sådant de nyligen lärt sig under utbildningen under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU)? Vilka kontextuella faktorer möjliggör och begränsar att ett visst innehåll inom idrottslärarutbildningen överförs till yrkespraktiken?
12 december 2022
Rörelse- och dansundervisning – förhållningssätt som möjliggör att upptäcka, skapa och formas
Nätverksträffen leds av Ann Murelius, universitetsadjunkt i idrott vid Örebro universitet. Vi tar del av en workshop kring arbetssätt inom rörelse- och dansundervisning och dessutom något övergripande kring ny litteratur inom Rörelse- och dans samt Sociologi: ”Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik”.
Vi utgår ifrån den egna kroppen med Labans rörelseramverk som röd tråd i dansen. Med hjälp av kropp, rum, dynamiska uttryck och relation kan vi utforska kroppens rörelsemöjligheter och skapa struktur och variation i undervisningen. Vi diskuterar olika förhållningssätt i undervisningen. Hur möter vi alla elever i skolan och vilka former av dans kan vi använda oss av?
28 april 2022
Bollspel som pedagogisk diskurs i idrott och hälsa
Nätverksträffen leds av Jan Mustell, universitetsadjunkt i idrott och doktorand i idrottsvetenskap vid Örebro universitet.
Hur tänker lärarutbildare kring bollspel i idrott och hälsa och vilka kunskaper vill de att studenterna utvecklar? Vad sker när bollspel realiseras i en undervisningspraktik? Utöver dessa frågor får vi även del av observationer av studenters undervisning under verksamhetsförlagd undervisning (VFU).
Vid träffen diskuteras möjligheter och utmaningar med undervisning i bollspel, speciellt med utgångspunkt i skolans mål och ambitionen att bedriva en undervisning för alla elever.
14 december 2021
En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa.
Nätverksträffen leds av Alva Appelgren, fil.dr., forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet och Karin Fröding, fil.dr., biträdande projektledare från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Skolforskningsinstitutet och SPSM har i ett samarbete tagit fram översikten En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel.
Översikten ger en bild av hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas för elever, med eller utan funktionsnedsättningar, som möter svårigheter i det sociala samspelet. De sammanställda resultaten ger en inblick i hur viktigt det är att bygga tillitsfulla relationer, att arbeta med struktur och stöd, och att ge förutsättningar för ett utvecklande klimat när man ska skapa en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa. Vid nätverksträffen får vi ta del av forskning och sammanställningen av resultaten.
29 april 2021
Fyra olika sätt att undervisa i rörelseförmågor: Praktiska exempel med några tankar om teori. Nätverksträffen leds Dean Barker, universitetslektor i idrott och hälsa vid Örebro universitet, som kommer att sammanfatta fyra olika perspektiv på att utveckla rörelseförmågor som existerar i nuvarande/aktuell litteratur om skolämnet Idrott & hälsa. Deltagarna får möjlighet att uppleva lärande inom varje perspektiv och får även chans att reflektera över sin upplevelse av lärande.
8 december 2020
Marie Öhman, professor vid Örebro universitet, Ida-Lie Heljeberg, lärarstudent vid Örebro universitet, Maria Wahlström och Lisa Broadley, idrottslärare Alléskolan i Hallsberg leder nätverksträffen på temat ”Från fötter till betyg” - Nyanlända flickors rörelseförståelse och deltagande i skolämnet idrott och hälsa. Under nätverksträffen kommer ett praktiknära forskningsprojekt att presenteras, där möjligheter och utmaningar i samarbetet mellan universitet och skola diskuteras. Det handlar om mötet mellan forskning och lärares beprövade erfarenhet där behov och utmaningar som lärare möter i anslutning till undervisningen ligger till grund för forskningen.
Projektet tar sin utgångspunkt i att många gymnasieskolor står inför det faktum att det varje år kommer många nyanlända elever. Lärare i skolämnet Idrott och hälsa har uppmärksammat att nyanlända flickor är en särskilt utsatt grupp när det gäller tidigare erfarenheter av rörelseförmågor och grundmotoriska färdigheter. Det innebär att flickorna avstår från aktivt deltagande på idrottslektionerna, vilket i sin tur leder till att de inte klarar kunskapskraven.
Projektet avser att dels bidra med kunskaper om hur undervisningen kan utvecklas i syfte att främja elevers utveckling och lärande, dels bidra med kunskaper inom forskningsfältet där nyanlända flickors fysiska förmågor inte tidigare har uppmärksammats.
10 oktober 2019
Nätverksträffen på temat Hälsa, daglig rörelse och pulsprojekt – hur blir det en utbildningsfråga för idrott och hälsa? leds av Mikael Quennerstedt, professor i idrott och docent i pedagogik vid Örebro universitet.
Under lång tid har debatten präglats av en åtskillnad mellan ämnet idrott och hälsa å den ena sidan och daglig rörelse eller daglig fysisk aktivitet i skolan å den andra. 2017 presenterade emellertid regeringen promemorian "Samling för daglig rörelse" ett förslag som sammanfattningsvis går ut på att överbrygga denna åtskillnad med sikte på ökat välbefinnande och förbättrade skolresultat. Utgångspunkten är att rörelse i sig inverkar positivt både på elevers välbefinnande och skolresultat.
Frågan som kommer att behandlas på denna nätverksträff är hur hälsa och daglig rörelse kan bli en utbildningsfråga som skolan och lärare i idrott och hälsa bör engagera sig i och därigenom diskutera på vilka sätt verksamheten då måste vara pedagogiskt och didaktiskt genomtänkt.
4 mars 2019
Nätverksträffen leds av Mia Wetterdal, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm.
I sitt arbete på skolor runt om i landet möter hon ofta idrottslärare som har funderingar kring undervisning och bedömning gällande elever i behov av särskilt stöd, framför allt inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Träffen inleds med en kort föreläsning som tar upp extra anpassningar, särskilt stöd och bedömning i idrottsämnet. Vi kommer också att få se exempel på anpassningar från skolor runt om i landet. Avslutningsvis för vi en didaktisk diskussion i mindre grupper.
20 september 2018
Nätverksträffen leds av Karl Jansson, doktorand i idrottsvetenskap vid Örebro Universitet. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i Karls pågående avhandlingsarbete och belyser hur religionsfrågor hanteras i skolämnet idrott och hälsas undervisningspraktik och vad olika hanteringsstrategier får för konsekvenser för lärare och elever.
20 mars 2018
Nätverksträffen leds av Marie Öhman, professor i idrottsvetenskap, och Annica Caldeborg, doktorand i idrottsvetenskap. Båda är verksamma vid Örebro universitet.
Föreläsningen belyser lärares och elevers erfarenheter av fysisk beröring i skolämnet idrott och hälsa: Fysisk beröring - ett pedagogiskt problem mellan lärare och elev i undervisningspraktiken? Vi diskuterar föreläsningens innehåll i mindre grupper.
18 september 2017
Nätverksträffen leds av Björn Tolgfors, filosofie doktor i idrottsvetenskap vid Örebro universitet, med lång erfarenhet som idrottslärare och lärarutbildare.
Idag framställs ofta 'bedömning för lärande' (BFL) som rätt sätt att arbeta i skolan. Men vad blir BFL i praktiken i ämnet idrott och hälsa och vad gör det med elever, lärare och ämnesinnehåll? Vilket slags lärande främjas egentligen bland eleverna beroende på hur det pedagogiska förhållningssättet realiseras?
