Inom högre utbildning är förmågor centrala, men hur kan de vägleda vår undervisning? Vi har prövat en modell inom matematikundervisningen på ämneslärarprogrammet för att lyfta fram förmågor som tenderar att hamna i bakgrunden i matematikundervisning på gymnasieskolan. Procedur kan få alltför stort utrymme och på grund av detta har vi särskilt betonat andra förmågor som exempelvis begrepp, kommunikation eller resonemang.
Även om våra utbildningar har en viss forskningsanknytning saknar studenter ofta inblick i forskarens värld eller adekvata förebilder. Därför infördes konceptet “följ forskaren”, där studenter följer unga forskare för att få en djupare inblick i forskarens vardag än under ett avgränsat uppsatsprojekt. Studenterna reflekterar över forskningens organisation och utmaningar, samt lär sig mer om en viss forskningsgrupp, -fält och/eller metod.
I presentationen presenteras exempel från en distanskurs på avancerad nivå i biomedicinsk laboratorievetenskap som visar hur ett processinriktat arbetssätt både stärker skrivutvecklingen och lärprocessen, minskar incitamenten till otillåten AI-användning och ger läraren ett rikare och väl bearbetat underlag för bedömning.
I en digital tidsålder där studenter har fri tillgång till diverse AI-verktyg har den muntliga seminarieformen blivit allt viktigare för att säkerställa studentens egna lärande tillika kritiskt tänkande. Frågan som uppkommer är emellertid hur dessa, på bästa sätt, genomförs rent praktiskt och pedagogiskt.
Learning lab är en fantastisk resurs där lärare kan experimentera med rummets betydelse för lärandet. Men låt inte de fasta lokalerna och schemaläggningen av dessa begränsa ditt användande av kreativa lärmiljöer, det går faktiskt att inspireras av dem och göra egna varianter i helt andra lokaler. Med enkla medel bygger jag en egen ILE i en helt vanlig undervisningslokal på C-USÖ och undervisningen får en helt annan dimension.
Min presentation bygger på en befintlig kurs i internationella relationer (IR) för blivande lärare i samhällskunskap. Kursen bygger på modellering och använder film som pedagogiskt verktyg. Jag har gått igenom studenternas examinationsuppgifter där de utformar ett eget undervisningsunderlag om IR och film i gymnasieskolan.
Utifrån deras texter frågar jag mig: Härmar de lärarens upplägg eller tänker de kreativt och självständigt?
Resultaten visar att studenterna är mycket kreativa i sina filmval och i sina sätt att illustrera, tillämpa och kritisera internationella relationer. Men resultaten visar också att flera problematiska mönster återskapas, så som att studenterna gör relativt könsbundna filmval och nästan uteslutande väljer filmer på engelska från det globala Nord. Även om film inte är "nytt" som pedagogiskt verktyg, är min slutsats att vi har mycket att vinna på att integrera dokumentär- och spelfilm bättre i högre utbildning: som ett komplement till kurslitteratur och för att främja kreativa tolkningar av komplexa frågor.
I projektet undersöks hur samverkan som professionskompetens förstås, organiseras och praktiseras i lärar-, specialpedagog-, socionom-, hälso- och sjukvårdskuratorsutbildningen. Med utgångspunkt i programansvarigas perspektiv belyser presentationen frågor om interprofessionellt lärande, styrning och professionsidentitet. Fokus riktas mot hur samverkanspraktiker formar studenters professionella handlingsberedskap, förståelse av ansvar och professionella gränser samt relationen mellan utbildning och välfärdsprofessionernas demokratiska uppdrag.
Med utgångspunkt i MH-fakultetens strategi för interprofessionellt lärande genomförs ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med målet att skapa en gemensam IPL-aktivitet för fakultetens tio grundutbildningsprogram. Genom workshops och dialog med programansvariga, forskare och studenter utformas en läraktivitet för att stärka studenters interprofessionella och generella kompetens. Aktiviteten genomförs första gången höstterminen 2026 som en fakultetsgemensam pedagogisk satsning.
Spelifiering, implementerat med omsorg, har visat sig kunna öka engagemang och prestation bland studenter inom många olika ämnesområden. Då skillnaden är stor mellan rent teoretiska och övervägande praktiska kurser har vi jämfört utfall av implementering av spelifiering mellan dessa två kurstyper. Utfallet blev positivt i båda fallen, och vi fick med oss många lärdomar när det gäller praktisk implementering.
Sveriges förenade studentkårer verkar för mer lärarledd tid i högre utbildning, då den anses central för studenters lärande. Samtidigt upplever många lärare att närvaron vid icke-obligatorisk undervisning (lärarledd) har förändrats och ofta minskat. I denna session diskuterar vi, utifrån forskning och en nyligen genomförd studentenkät vid Örebro universitet, orsaker till studenters närvaro och frånvaro samt möjliga åtgärder för att öka deltagandet.
Många gånger styr vi studenternas lärande med kursmål och examinationer. Men hur stärker vi lust och förmåga att styra sitt eget lärande utanför kursplanens ramar? På psykologprogrammet har vi utvecklat ett ”testotek”, dvs. en miljö där studenter självständigt kan utforska och träna psykologisk testning. I workshopen delar vi erfarenheter från utveckling, genomförande och utfall, med målet att inspirera liknande initiativ på andra utbildningar.
Kurser som behandlar konflikthantering och Nonviolent Communication kan få studenter att kritiskt reflektera över sitt ledarskap, utforska nya roller och agera mer konstruktivt i framtida konfliktsituationer. Det kräver dock ett genomtänkt kursupplägg där studenter får möjlighet att ompröva tidigare föreställningar och handlingar samt praktiskt tillämpa nya verktyg. Ett sätt är att skapa fiktiva arbetslagsmöten där konfliktfyllda scenarier löses genom konsensus.
Can artificial intelligence strengthen learning without undermining independent thinking? This presentation explores how AI can be integrated into teaching to support understanding, data interpretation, and critical reflection. Drawing on experiences from chemistry and analytical science education, we discuss practical approaches that encourage students to use, evaluate, question, and verify AI-generated outputs rather than accept them uncritically.
Artificial intelligence is becoming part of clinical work, and AI education in medical programmes is now increasingly necessary also because of the EU AI Act. The Act requires AI literacy for staff involved in operating or using AI systems, and healthcare AI software may often fall under high-risk rules requiring clear user information, risk management and human oversight. Uppsala University and Örebro University have therefore developed a national AI curriculum for Swedish medical programmes, endorsed by programme directors from all seven medical programmes and planned for implementation in autumn 2026. The curriculum contains sixteen digital modules covering AI technology, clinical application, ethics and law. Its purpose is to prepare future doctors to understand what AI tools were trained on, assess reliability and bias, explain AI-supported tools to patients, and retain informed professional responsibility when AI contributes to medical recommendations.
Kollegiala processer beskrivs ofta som en självklar grund för akademiskt arbete och kvalitetsutveckling. Samtidigt är deras innebörder inte givna. Med utgångspunkt i en enkätstudie vid Örebro universitet diskuteras hur kollegiala processer konstrueras på tre delvis konkurrerande sätt: som motor för utveckling, som mylla för kunskapsdelning och som myt där processerna har symbolisk betydelse snarare än faktisk verkan.
På mötesplats hållbar framtid deltar studenter från olika program för att samlas kring frågor om hållbarhet, resiliens och en tänkbar och önskvärd framtid. Syftet är att lägga grunden till ett hållbarhetsengagemang under studenternas utbildningstid och framåt i livet. Dessutom att få studenterna att tidigt i utbildningen känna samhörighet och akademisk tillhörighet i mötet med andra studenter.
Hur skapar vi förutsättningar för utbildning och utveckling i pedagogisk framkant i en tid av förändrade villkor? Elin Vimefall, vicerektor för utbildning vid Örebro universitet, delar med sig av tankar om de högskolepedagogiska satsningar som väntar under de kommande åren och bjuder in till samtal om vad som blir viktigt framåt.
