Centre for empirical research on information systems (CERIS)
Om forskningsmiljön
Miljöuppgifter

Centre for Empirical Research on Information Systems (CERIS) utvecklar kunskap om design, styrning och användning av informationssystem. För oss är empiriskt grundad forskning central, och den bedrivs vanligtvis i samarbete med olika företag eller myndigheter. Forskare inom CERIS har ett sociotekniskt perspektiv, vilket innebär en integrerad syn på nya tekniker och praktiker, där vi fokuserar på följande områden:
Mänskliga aspekter av informationssäkerhet
Vår forskning om informationssäkerhet fokuserar på mänskliga aspekter. Vi undersöker hur motstridiga prioriteringar i medarbetarnas dagliga arbete påverkar beslut om informationssäkerhet och utforskar informationssäkerhetskulturens roll i utformningen av en organisations säkerhetsläge. Dessutom är vi intresserade av att förbättra utformningen och kommunikationen av informationssäkerhetsriktlinjer för att öka medarbetarnas och användarnas medvetenhet om gällande regler och hot. För att hjälpa informations-säkerhetschefer att förbättra dessa områden inom sina organisationer utvecklar och utformar vi verktyg som stödjer ledningssystem för informationssäkerhet, inklusive både metoder och programvara. Ett lovande forskningsområde är att utnyttja artificiell intelligens (t.ex. stora språkmodeller) för att förbättra effektiviteten hos dessa verktyg. Vi undersöker också hur ny teknik, t.ex. artificiell intelligens, påverkar ledning och styrning av informationssäkerhet. Mer information finns här.
Ledning och styrning av systemutveckling
Vår forskning om Software Development och Management fokuserar främst på empiriska studier som utforskar den mänskliga aspekten av Software Project Management, där projektledning kan hjälpa till att automatisera och hantera många mjukvaruutvecklings-aktiviteter som vanligtvis används i agila organisationer och projekt. Vi har en lång tradition av att forska om automatisering i den offentliga sektorn, och här fokuserar vi systemutvecklingsprocessen likväl hur vi kan säkerställa att offentliga värden och etiska aspekter skyddas när ny teknik såsom AI används i beslutsfattandet. Vi undersöker också hur ny teknik, såsom artificiell intelligens, påverkar system och utveckling. I synnerhet vill vi undersöka hur stora språkmodeller (LLM) kan användas för analysprocesser inom kravhantering. Vi undersöker särskilt hur konsekventa GPT-modeller är när de klassificerar krav på naturligt språk. Dessutom arbetar vi mot olika användningsområden för AI inom både Kravhantering och Agil utveckling inom både privat och offentlig sektor. I vår forskning använder vi oss av både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Mer information finns här.
Informatikutbildning
Den viktigaste forskningsfrågan handlar om hur vi kan leverera en högkvalitativ informatikutbildning. Vi tillämpar undervisning som forskning i vårt arbete med detta och vi följer kontinuerligt upp utfallet av vår utbildning i syfte att förbättra den.
Att förbättra undervisning och lärande är en kontinuerlig och dynamisk process, precis som forskning. Målet är att beforska vad studenterna har lärt sig av de undervisningsmetoder som tillämpats. Undervisning som forskning innebär avsiktlig, systematisk och reflekterande användning av forskningsmetoder för att utveckla och implementera undervisningsmetoder som främjar inlärning.
Områden vi fokuserat på är bland annat hur man kan förbättra programmeringsundervisning genom walkshops, hur AI kan integreras I undervisning, hur AI kan användas av lärare för att effektiveras och förbättra undervisningen, hur man kan motivera studenter genom gamification och pointsification, hur man kan skapa väl fungerande team, både i klassrummet och online, samt hur man kan använda Community of Inquiry för att underlätta för studenterna att lära sig komplex teori på kort tid.
Hälsa och välbefinnande
Vår forskning om hälsa och välbefinnande utgår från värden. Inom informationssystemforskning (IS) har värden blivit ett centralt begrepp, då tekniken inte är neutral utan bär på sociala, kulturella och etiska antaganden. Genom att studera värden vill vi synliggöra hur digitala system speglar individers, organisationers och samhällens prioriteringar och antaganden och hur systemen i sin tur formar verksamheter och resultat. Forskning visar att värden ofta står i konflikt med varandra, vilket kräver förhandling mellan konkurrerande prioriteringar under design, implementering och användning av digital teknik.
Vi studerar värden, värdekonflikter och värderealisering i den digitala transformationen inom sjukvård och äldreomsorg. Hälsoteknik och välfärdsteknik tydliggör spänningar mellan effektivitet och patient- eller brukarfokuserade värden. System som elektroniska journaler eller olika former av övervakningsteknik utvecklas ofta för att öka säkerhet, optimera noggrannhet, snabbhet och kostnadseffektivitet. Samtidigt kan dessa mål komma i konflikt med värden som integritet, autonomi och tillit. På motsvarande sätt drivs projekt inom ICT for Development ofta av värden som empowerment och jämlikhet, men kan oavsiktligt introducera marknadsorienterade logiker som inte harmonierar med lokala behov och praktiker. Vi använder ofta deltagande forskningsansatser för att hantera sådana spänningar, lyfta fram lokala perspektiv och säkerställa att digitala system utformas i linje med värden som är meningsfulla i den aktuella kontexten.
Dessutom är vi intresserade av frågor om inkludering och exkludering, som är centrala inom hållbarhetsinriktad IS forskning. Digitala plattformar som syftar till att stödja en hållbar omställning kan oavsiktligt förstärka befintliga samhälleliga ojämlikheter – särskilt om de gynnar redan dominerande grupper. Samtidigt har tekniken en stor potential att främja rättvisa och jämlikhet genom att lyfta fram underrepresenterade röster och möjliggöra bredare delaktighet i beslutsfattande.
Genom att explicit fousera värden vill vi synliggöra teknikens etiska och kulturella dimensioner och bidra till utvecklingen av digitala system som stödjer en mer rättvis, inkluderande och hållbar framtid.
Forskare
- Annika Andersson
- Panagiota Chatzipetrou
- Tanja E. Havstorm
- Shang Gao
- Åke Grönlund
- Muhammad Hanif
- Mathias Hatakka
- Karin Hedström
- Ann-Sofie Hellberg
- Sirajul Islam
- Fredrik Karlsson
- Gunnar Klein
- Ella Kolkowska
- Jenny Lagsten
- Mevludin Memedi
- Jonas Moll
- Johan Petersson
- Elham Rostami
- Kai Wistrand
- Leila Aro-Sati, Doktorand
- Andreas Ask, Doktorand
- Petronella Ekström, Doktorand
- Khando Khando, Doktorand
Forskningsprojekt
Pågående projekt
- Acceptance factors of assistive technology solutions for elderly with cognitive disabilities
- AI for Requirements Engineering (AI4RE)
- AI för äldreomsorg (AI4EC)
- Data collaboratives as a new form of innovation for addressing societal challenges in the age of data
- eHälsa för patienter i Norden: riktlinjer och utveckling för framtiden
- Electronic marketplaces - designing marketplace practises from a supplier perspective
- Enterprise Architecture: Thinking in local government eGov adoption
- Ett digitalt index för att utvärdera och utveckla digitaliseringen inom offentlig förvaltning
- Framtidens programmeringsundervisning behövs nu - AI som verktyg i systemutvecklingsprocessen
- Förberedelse av medborgare för säkrare internetanvändning
- Förbättrad design av informationssäkerhetsriktlinjer med hjälp av AI
- GPT-modellers konsekvens vid klassificering av krav uttryckta på naturligt språk
- Handlingsbarhet i informationssäkerhetsriktlinjer
- Händerna på ratten? Att hantera automatiseringsprocesser inom socialtjänsten
- IPID, forskarnätverk
- Monitorering av Parkinsons sjukdom på distans - Stärkande av patienternas delaktighet och förbättrad behandling med IKT-verktyg (EMPARK)
- Privacy issues in management of intelligent systems in elderly care
- Sensorstyrd kontroll och behandling av opiatkrävande smärta - SENSOP
- The impact of the use of social media for work from employees' perspectives
- Write to learn
Avslutade projekt
- "The computer says no!" - en studie om det offentligas legitimitet och medborgares tillit när e-förvaltningen växer fram
- A design theory and a method for Value-based compliance
- Agricultural Market Information System
- Attitude
- Bangladesh Virtual Classroom
- Cargo cult behaviour in agile systems development
- Datorstöd för att designa modulära informationssäkerhetspolicyer
- DemoNet
- Does group development improve End User Development?
- Enterprise thinking in eGovernment
- eParticipation in authoritarian countries
- e-tjänster för alla
- Evaluating capabilities - outcomes from ICT use in education
- Flow in game design
- Fuse (FUture Safe electronic identification)
- Handla hemma - elektroniska inköp inom hemtjänsten
- ICT supported study circle education in Kenya
- Impact of Digital Learning Technologies on Language Learning in Higher Education
- Implementing interoperability in the public sector
- Improving Efficiency in Product Creation of Complex Systems
- Information security and values in public e-services
- Informationssäkerhetskultur i praktiken
- INTERORG
- ISO
- Learning from e-Learning
- Ledarskap för en hållbar digital arbetsmiljö - Teknikstrategier och arbetslivets gränser
- MC Sandbox II
- Method for assessment of information assets
- MMC in a agile context
- Nationell patientöversikt
- One to one computing Evaluation Framework
- Overview on Swedish information security research
- PepNet
- Reuse of learning objects
- Samhälleligt beslutsfattande
- Säkerhet vid molnlösningar
- The Role of Guilt Proneness in Information Security
- The role of ICTs in trans-national citizen engagement
- Transferring design decisions using End User Development
- UnosUno
- Use of Mobile Content Management Systems in Learning
- User stories to elicit method requirements
- Using Social Media as a Learning Management System in Developing Countries
- Utvärdering av Nätuniversitetet
- Value awareness in web site design
- Value Conflicts and Information Systems Security in Health Care
- Virtuella lärmiljöer för grupparbete mellan seende och svårt synskadade elever