Presentationer från Universitetslärardagarna 2026
Här finns presentationer att ta del av från Universitetslärardagarna 2026.
Välkommen
Kristin Ewins, föreståndare vid Högskolepedagogiskt centrum, hälsar deltagarna välkomna till Universitetslärardagarna 2026.
Tillsammans med Anna-Karin Larsson, Jenny Windahl och Niklas Eriksen, vicedekaner för utbildning vid universitetets tre fakulteter inleder de Universitetslärardagarna med en presentation om gemensamma tankar kring pedagogisk meritering.
Inledning om pedagogisk meritering
Inflygning
Utbildning och utveckling i pedagogisk framkant
I denna inflygning till Universitetslärardagarna 2026 bjuder Petronella Ekström och Johan Petersson in till en gemensam reflektion över högre utbildnings framtida riktning. När AI nu är en del av utbildningens villkor behöver vi fortsätta resonera runt och ompröva frågor om lärande, kunskap och kunskapsprövning. Vilka kunskaper, förmågor och pedagogiska praktiker blir betydelsefulla och vad betyder det att vara i pedagogisk framkant? Med denna inledning vill vi öppna för de samtal och den gemensamma reflektion som konferensens dagar är tänkta att präglas av.
Ta del av inflygningen som text
Workshoppar
I en värld där AI finns: Hur kan vi undervisa och bedöma i process?
Generativ AI utmanar traditionella examinationsformer och väcker frågor om vad vi egentligen bedömer och vilket lärande som stimuleras när fokus ligger på en slutprodukt. I denna workshop utforskar vi hur undervisning och bedömning kan organiseras som en integrerad process. Deltagarna får ta del av två konkreta exempel där kontinuerlig bedömning integreras i lärprocessen.
I diskussion och walkshop får deltagarna sedan identifiera och formulera tankar, idéer, möjligheter och utmaningar med processbaserad bedömning av olika kunskapsformer i olika undervisningskontexter.
I en värld där AI finns: Hur kan vi undervisa och bedöma i process?
I en värld där AI finns: Hur kan vi integrera AI som innehåll i utbildning?
Funderar du på hur du kan få in AI som innehåll i din undervisning? Är du nyfiken på att samtala med kollegor om vilken specifik AI-kompetens som blir relevant för just era studenters kommande arbetsliv? Vill du få inspiration kring hur du skulle kunna uppdatera innehållet i dina kurser så att det bättre rustar dina studenter för en värld och ett arbetsliv där AI finns?
Under denna workshop får du arbeta aktivt tillsammans med andra med att integrera AI som innehåll i din undervisning. Passet inleds med ett inspirerande exempel från ämnet kriminologi.
I en värld där AI finns: Hur kan vi integrera AI som innehåll i utbildning?
I en värld där AI finns: Hur säkrar vi självständighet i studenternas arbete?
I ett scenario med fast satta kursmål utforskar vi tillsammans hur studenterna når kursmålen och hur vi säkrar och uppmuntrar självständighet i studenternas arbeten. Vi kommer att skriva kursguider utifrån satta mallar i grupper sammansatta utefter fakulteter och ämnestillhörighet. Vi kommer sedan ge feedback på varandras arbeten och resonemang.
Syftet är att efter avslutat pass ta med specifika aktiviteter från våra samproducerade kursguider till den egna praktiken.
Presentationer
AI as a tool for adaptive learning: Promoting critical thinking rather than replacing it
Leo Yeung och Victor Castro Alves
Can artificial intelligence strengthen learning without undermining independent thinking? This presentation explores how AI can be integrated into teaching to support understanding, data interpretation, and critical reflection. Drawing on experiences from chemistry and analytical science education, we discuss practical approaches that encourage students to use, evaluate, question, and verify AI-generated outputs rather than accept them uncritically.
AI as a tool for adaptive learning: Promoting critical thinking rather than replacing it
AI for medical programmes in Sweden
Artificial intelligence is becoming part of clinical work, and AI education in medical programmes is now increasingly necessary also because of the EU AI Act. The Act requires AI literacy for staff involved in operating or using AI systems, and healthcare AI software may often fall under high-risk rules requiring clear user information, risk management and human oversight. Uppsala University and Örebro University have therefore developed a national AI curriculum for Swedish medical programmes, endorsed by programme directors from all seven medical programmes and planned for implementation in autumn 2026. The curriculum contains sixteen digital modules covering AI technology, clinical application, ethics and law. Its purpose is to prepare future doctors to understand what AI tools were trained on, assess reliability and bias, explain AI-supported tools to patients, and retain informed professional responsibility when AI contributes to medical recommendations.
AI for medical programmes in Sweden
Bygg din egen ILE (Innovative Learning Environment) i lokalerna där du undervisar
Learning lab är en fantastisk resurs där lärare kan experimentera med rummets betydelse för lärandet. Men låt inte de fasta lokalerna och schemaläggningen av dessa begränsa ditt användande av kreativa lärmiljöer, det går faktiskt att inspireras av dem och göra egna varianter i helt andra lokaler. Med enkla medel bygger jag en egen ILE i en helt vanlig undervisningslokal på C-USÖ och undervisningen får en helt annan dimension.
Bygg din egen ILE (Innovative Learning Environment) i lokalerna där du undervisar
Det interprofessionella lärandets möjligheter – en fakultetsgemensam IPL-aktivitet för framtidens hälsa
Med utgångspunkt i MH-fakultetens strategi för interprofessionellt lärande genomförs ett pedagogiskt utvecklingsprojekt med målet att skapa en gemensam IPL-aktivitet för fakultetens tio grundutbildningsprogram. Genom workshops och dialog med programansvariga, forskare och studenter utformas en läraktivitet för att stärka studenters interprofessionella och generella kompetens. Aktiviteten genomförs första gången höstterminen 2026 som en fakultetsgemensam pedagogisk satsning.
Följ forskaren: ett koncept för att ge studenter ökad inblick i forskningsvärld
Även om våra utbildningar har en viss forskningsanknytning saknar studenter ofta inblick i forskarens värld eller adekvata förebilder. Därför infördes konceptet “följ forskaren”, där studenter följer unga forskare för att få en djupare inblick i forskarens vardag än under ett avgränsat uppsatsprojekt. Studenterna reflekterar över forskningens organisation och utmaningar, samt lär sig mer om en viss forskningsgrupp, -fält och/eller metod.
Följ forskaren: ett koncept för att ge studenter ökad inblick i forskningsvärld
Kollegial utveckling av pedagogiska praktiker: Från verksamhetsnära utmaning till ökad rättssäkerhet och transparens
Detta bidrag presenterar ett fakultetsgemensamt utvecklingsprojekt där lärare arbetat med verksamhetsnära pedagogiska utmaningar för att främja effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet i undervisning och examination. Särskilt fokus riktas mot ett delprojekt i kriminologi där gemensamma kriterier för aktivt deltagande vid seminarier utvecklats för att öka transparens, likvärdig bedömning och samsyn mellan lärare och studenter.
Kollegiala processer: (dys)funktioner och värden
Kollegiala processer beskrivs ofta som en självklar grund för akademiskt arbete och kvalitetsutveckling. Samtidigt är deras innebörder inte givna. Med utgångspunkt i en enkätstudie vid Örebro universitet diskuteras hur kollegiala processer konstrueras på tre delvis konkurrerande sätt: som motor för utveckling, som mylla för kunskapsdelning och som myt där processerna har symbolisk betydelse snarare än faktisk verkan.
Kollegiala processer: (dys)funktioner och värden
Mellan raderna finns lärandet – en löpande examination i flera steg
I presentationen presenteras exempel från en distanskurs på avancerad nivå i biomedicinsk laboratorievetenskap som visar hur ett processinriktat arbetssätt både stärker skrivutvecklingen och lärprocessen, minskar incitamenten till otillåten AI-användning och ger läraren ett rikare och väl bearbetat underlag för bedömning.
Mellan raderna finns lärandet – en löpande examination i flera steg
Mötesplats hållbar framtid – interprofessionellt lärande för hållbar utveckling
På mötesplats hållbar framtid deltar studenter från olika program för att samlas kring frågor om hållbarhet, resiliens och en tänkbar och önskvärd framtid. Syftet är att lägga grunden till ett hållbarhetsengagemang under studenternas utbildningstid och framåt i livet. Dessutom att få studenterna att tidigt i utbildningen känna samhörighet och akademisk tillhörighet i mötet med andra studenter.
Mötesplats hållbar framtid – interprofessionellt lärande för hållbar utveckling
Skapa ökat studentengagemang med hjälp av spelifiering
Jonas Moll, Shang Gao och Panagiota Chatzipetrou
Spelifiering, implementerat med omsorg, har visat sig kunna öka engagemang och prestation bland studenter inom många olika ämnesområden. Då skillnaden är stor mellan rent teoretiska och övervägande praktiska kurser har vi jämfört utfall av implementering av spelifiering mellan dessa två kurstyper. Utfallet blev positivt i båda fallen, och vi fick med oss många lärdomar när det gäller praktisk implementering.
Skapa ökat studentengagemang med hjälp av spelifiering
Testoteket: Att ta tillvara på studenters lust och förmåga att styra sitt eget lärande
Sara Edlund och Joakim Norberg
Många gånger styr vi studenternas lärande med kursmål och examinationer. Men hur stärker vi lust och förmåga att styra sitt eget lärande utanför kursplanens ramar? På psykologprogrammet har vi utvecklat ett ”testotek”, dvs. en miljö där studenter självständigt kan utforska och träna psykologisk testning. I workshopen delar vi erfarenheter från utveckling, genomförande och utfall, med målet att inspirera liknande initiativ på andra utbildningar.
Testoteket: Att ta tillvara på studenters lust och förmåga att styra sitt eget lärande
Transformativt lärande genom konflikthantering
Kurser som behandlar konflikthantering och Nonviolent Communication kan få studenter att kritiskt reflektera över sitt ledarskap, utforska nya roller och agera mer konstruktivt i framtida konfliktsituationer. Det kräver dock ett genomtänkt kursupplägg där studenter får möjlighet att ompröva tidigare föreställningar och handlingar samt praktiskt tillämpa nya verktyg. Ett sätt är att skapa fiktiva arbetslagsmöten där konfliktfyllda scenarier löses genom konsensus.
Transformativt lärande genom konflikthantering
Undervisning som tar utgångspunkt i förmågor
Keizo Matsubara, Anders Hellgren och Marcus Sundhäll
Inom högre utbildning är förmågor centrala, men hur kan de vägleda vår undervisning? Vi har prövat en modell inom matematikundervisningen på ämneslärarprogrammet för att lyfta fram förmågor som tenderar att hamna i bakgrunden i matematikundervisning på gymnasieskolan. Procedur kan få alltför stort utrymme och på grund av detta har vi särskilt betonat andra förmågor som exempelvis begrepp, kommunikation eller resonemang.
Vad har kärnvapenkrig, en rökbastu och utomjordingar gemensamt? Film som pedagogiskt redskap i samhällsundervisning
Min presentation bygger på en befintlig kurs i internationella relationer (IR) för blivande lärare i samhällskunskap. Kursen bygger på modellering och använder film som pedagogiskt verktyg. Jag har gått igenom studenternas examinationsuppgifter där de utformar ett eget undervisningsunderlag om IR och film i gymnasieskolan.
Utifrån deras texter frågar jag mig: Härmar de lärarens upplägg eller tänker de kreativt och självständigt?
Resultaten visar att studenterna är mycket kreativa i sina filmval och i sina sätt att illustrera, tillämpa och kritisera internationella relationer. Men resultaten visar också att flera problematiska mönster återskapas, så som att studenterna gör relativt könsbundna filmval och nästan uteslutande väljer filmer på engelska från det globala Nord. Även om film inte är "nytt" som pedagogiskt verktyg, är min slutsats att vi har mycket att vinna på att integrera dokumentär- och spelfilm bättre i högre utbildning: som ett komplement till kurslitteratur och för att främja kreativa tolkningar av komplexa frågor.
Varför väljer studenter bort sin lärarledda tid?
Ebba Löfgren och Helen Stockhult
Sveriges förenade studentkårer verkar för mer lärarledd tid i högre utbildning, då den anses central för studenters lärande. Samtidigt upplever många lärare att närvaron vid icke-obligatorisk undervisning (lärarledd) har förändrats och ofta minskat. I denna session diskuterar vi, utifrån forskning och en nyligen genomförd studentenkät vid Örebro universitet, orsaker till studenters närvaro och frånvaro samt möjliga åtgärder för att öka deltagandet.
Varför väljer studenter bort sin lärarledda tid?
Våga vara djävulens advokat: Seminarium som examinationsform
I en digital tidsålder där studenter har fri tillgång till diverse AI-verktyg har den muntliga seminarieformen blivit allt viktigare för att säkerställa studentens egna lärande tillika kritiskt tänkande. Frågan som uppkommer är emellertid hur dessa, på bästa sätt, genomförs rent praktiskt och pedagogiskt.
Våga vara djävulens advokat: Seminarium som examinationsform