Arbetsterapi
Om forskningsämnet
Ämnesuppgifter
Arbetsterapi – vardagens görande är nyckeln till hälsa och delaktighet
Arbetsterapi som forskningsområde innefattar kunskap om människans görande i dagliga aktiviteter och hur det relaterar till individens delaktighet, utveckling och hälsa. Här inkluderas kunskap om hur görandet samspelar med individens resurser och förutsättningar och till den sociala och fysiska miljön. Vidare belyses hur sjukdom, skada samt fysiska, sociala och samhälleliga förhållanden, påverkar individens aktivitetsförmåga, aktivitetsmönster och delaktighet. Centralt inom forskningsområdet är användningen av aktivitet som terapeutiskt medel och de arbetsterapeutiska interventioner som syftar till att främja individens utförande av och engagemang i aktivitet. Ämnet arbetsterapi är nära relaterat till aktivitetsvetenskap där betydelsen av mänskligt görande studeras i relation till hälso-, mångfalds-, och samhällsperspektiv.
Forskningen inom arbetsterapi vid Örebro universitet bedrivs av flera tvärprofessionella forskargrupper. Gemensamt för gruppernas forskning är att den syftar till att undersöka och beskriva hur aspekter av aktivitet och delaktighet påverkar hälsa och välbefinnande hos personer med någon form av sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning. Vidare avser flertalet forskningsprojekt att utveckla arbetsterapeutiska interventioner samt att utvärdera dess effekt på personers aktivitetsutförande och delaktighet.
Forskare
- Nina Buer
- Liselotte Hermansson
- Marie Holmefur
- Marie Jönsson
- Kajsa Lidström-Holmqvist
- Helen Lindner
- Lis Sjöberg
- Lisa Spang
- Cathrine Widehammar
- Maria Yilmaz
- Johanna Adrian, Doktorand
- Alexandra Björck, Doktorand
- Nina Ramezani, Doktorand
- Lena Strålman, Doktorand
- Elin Widmark, Doktorand
- Maria Wingren, Doktorand
Forskningsprojekt
Pågående projekt
- Ageing in the right place - experiences of daily life leading to a nursing home application.
- Aktivitetsförmåga hos äldre återinskrivna personer i samband med vård och efter utskrivning från sjukhus
- Att ha koll på sin tid - prövning av instrument (KaTid) för att kartlägga tidsuppfattning hos vuxna med intellektuell funktionsnedsättning
- Att tänka nytt om miljöer i demensboenden - bana väg för en jämlik vård (REDem)
- Bedömning av förmågan att styra en myoelektrisk protes - Assessment of Capacity for Myoelectric Control (ACMC)
- Dysmeli - tidiga insatser och senare utfall
- Främjande av dansrörelser med välfärdsteknik
- Partnering for Change (P4C) - En skolbaserad arbetsterapeutisk intervention i svensk skola
- Personals insatser i att förebygga samt minska smittspridning i kommunala dagverksamheter för äldre personer i ljuset av Covid-19 pandemin
- Randomiserad kontrollerad utvärdering av "Ha koll" - en gruppintervention fokuserad på tidshantering
- Reablement på särskilt boende (Re-RAC)- en randomiserad kontrollerad studie
- Utveckling av Assisting Hand Assessment-PAD: ett Rasch-baserat instrument för personer med armprotes (P), ensidig armamputation (A) eller reduktionsmissbildning (D)
- Utvärdering av Cognitive Orientation to Occupational Performance (CO-OP) Approach för ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning
- Visuohaptisk förmåga hos barn med tidig synnedsättning på grund av medfödd hjärnskada
- Åldersvänliga städer och samhällen - kulturell anpassning, validering och prövning av enkäten AFCCQ
Avslutade projekt
- Bedömning av svårigheter i vardagen - utvärdering av den svenska självskattningsversionen av frågeformuläret WHODAS 2.0 för patienter inom psykiatrin
- Bibliometrisk analys av forskning inom hjälpmedelsområdet
- Effekt av ett kraftgenererande hjälpmedel för personer med nedsatt styrka i hand
- Föräldrars erfarenheter av tidshantering och föräldraskap efter interventionen Ha koll.
- Handfunktionens utveckling hos barn och ungdomar med unilateral cerebral pares
- Kan handledsrörelser minska kompensatoriska rörelser hos armprotesanvändare
- Kreativa aktiviteter som medel i arbetsterapi
- Långtidsuppföljning av Ha koll - en intervention för förbättrad tidshantering
- Nytta och användning av myoelektrisk protes
- Pilotstudie av "Ha koll" - en gruppintervention för att förbättra tidshanteringsförmåga
- Psykometriska egenskaper hos två bedömningsinstrument för barn med hemiplegisk cerebral pares - Childrens Hand-use Experience Questionnaire och Pediatric Evaluation of Disability Inventory
- Social interaction och delaktighet i dagligt liv hos personer med schizofreni
- Utvärdering av självskattningsinstrumentet Assessment of Time Management Skills (ATMS)
- Vidareutveckling av bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA)
- Värdet av en eldriven rullstol: fokus på äldre användare, anhöriga och hälsoekonomi
- Ögonstyrd dator i vardagsaktiviteter för personer med omfattande funktionsnedsättning
- Översättning och reliabilitetsprövning av Weekly Calendar Planning Activity (WCPA)
- Översättning och validering av den svenska versionen av World Health Organization - Disability Assessment Schedule (WHODAS) 2.0