Arbetsterapi
Ämnesuppgifter
Arbetsterapi fokuserar på kunskap om hur mänsklig aktivitet påverkar individens utveckling, hälsa och välbefinnande. Ämnet omfattar även kunskap om hur människor väljer och prioriterar aktiviteter utifrån sina resurser och vad de upplever som meningsfullt att göra. Vidare hur sjukdom, skada samt fysiska, sociala och samhälleliga förhållanden, påverkar individens aktivitetsförmåga, aktivitetsmönster och delaktighet. Aktivitet som terapeutiskt medel och arbetsterapeutiska interventioner, som vidtas för att främja individens aktivitetsutförande, är också ett kunskapsområde inom ämnet arbetsterapi.
Forskningen inom arbetsterapi vid Örebro universitet syftar till att främja hälsa, aktivitet och delaktighet för personer med funktionshinder och funktionsnedsättning. Forskningsprojekten syftar till att dokumentera och utveckla arbetsterapeutiska interventioner och utvärdera dess effekt, utveckling och utvärdering av instrument för att mäta aktivitetsutförande eller till att beskriva görande i dagligt liv hos personer med funktionsnedsättning för att generera mer kunskap för att nå fördjupad förståelse av aspekter av vardagen i relation till aktivitet och delaktighet.
Forskare
- Marianne Boström
- Nina Buer
- Carin Fredriksson
- Liselotte Hermansson
- Marie Holmefur
- Kajsa Lidström-Holmqvist
- Helen Lindner
- Cecilia Pettersson
- Anita Tollen
- Maria Yilmaz
- Ahmed Amer, Doktorand
- Marie Jönsson, Doktorand
- Paulina Norén, Doktorand
- Lis Sjöberg, Doktorand
- Lisa Spang, Doktorand
- Cathrine Widehammar, Doktorand
- Maria Wingren, Doktorand
Forskningsprojekt
- Ageing in the right place - experiences of daily life leading to a nursing home application.
- Aktivitetsförmåga hos äldre återinskrivna personer i samband med vård och efter utskrivning från sjukhus
- Bedömning av förmågan att styra en myoelektrisk protes - Assessment of Capacity for Myoelectric Control (ACMC)
- Bedömning av svårigheter i vardagen - utvärdering av den svenska självskattningsversionen av frågeformuläret WHODAS 2.0 för patienter inom psykiatrin
- Dysmeli - tidiga insatser och senare utfall
- Föräldrars erfarenheter av tidshantering och föräldraskap efter interventionen Ha koll.
- Handfunktionens utveckling hos barn och ungdomar med unilateral cerebral pares
- Kan handledsrörelser minska kompensatoriska rörelser hos armprotesanvändare
- Långtidsuppföljning av Ha koll - en intervention för förbättrad tidshantering
- Nytta och användning av myoelektrisk protes
- Personalens erfarenheter och upplevelser av en säker arbetsmiljö i samband med insatser i ordinärt boende under COVID-19 pandemin
- Personals insatser i att förebygga samt minska smittspridning i kommunala dagverksamheter för äldre personer i ljuset av Covid-19 pandemin
- Psykometriska egenskaper hos två bedömningsinstrument för barn med hemiplegisk cerebral pares - Childrens Hand-use Experience Questionnaire och Pediatric Evaluation of Disability Inventory
- Randomiserad kontrollerad utvärdering av "Ha koll" - en gruppintervention fokuserad på tidshantering
- Studier av osseointegrerade armproteser
- Utveckling av Assisting Hand Assessment-PAD: ett Rasch-baserat instrument för personer med armprotes (P), ensidig armamputation (A) eller reduktionsmissbildning (D)
- Vidareutveckling av bedömningsinstrumentet Assisting Hand Assessment (AHA)
- Ögonstyrd dator i vardagsaktiviteter för personer med omfattande funktionsnedsättning
- Översättning och validering av den svenska versionen av World Health Organization - Disability Assessment Schedule (WHODAS) 2.0