Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre (iRiSC)
iRiSC - Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre består av forskare vid Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus (USÖ), samt innefattar samarbete med ett flertal nationella och internationella forskargrupper.
Miljöuppgifter
Kontaktperson
Vetenskapsområden
- Medicin
- Naturvetenskap
Forskningsområden
- Biokemi
- Biomedicin
- Immunologi
- Infektion
- Inflammation
- Medicin
- Mikrobiologi
- Miljö och hälsa
iRiSC - Inflammatory Response and Infection Susceptibility Centre består av forskare vid Örebro universitet och Örebro universitetssjukhus (USÖ), samt innefattar samarbete med ett flertal nationella och internationella forskargrupper. Forskningen som bedrivs vid iRiSC undersöker kroppens immunförsvar vid inflammation orsakad av bakteriers virulensfaktorer (s.k. PAMPs = pathogen-associated molecular patterns) samt av andra främmande ämnen (s.k. DAMPs = danger-associated molecular patterns), t.ex. nanopartiklar. Vi vill förstå hur olika DAMPs och PAMPs kan aktivera och modulera immunsvaret för att kunna förklara varför immunförsvaret reagerar olika hos olika individer; varför vissa individer får livshotande eller kroniska inflammationssjukdomar, medan andra uppvisar lindriga eller inga sjukdomssymptom.
Forskare
- Samir Abdurahman
- Susanne Bejerot
- Isak Demirel
- Daniel Eklund
- Alexander Hedbrant
- Mikael Ivarsson
- Magnus Johansson
- Madelene Johansson
- Robert Kruse
- Magnus Lindberg
- Wessam Melik
- Katarina Persson
- Alexander Persson
- Charlotte Sahlberg-Bang
- Åke Strid
- Eva Särndahl
- Bo Söderquist
- Håkan Westberg
- Maria Klasson, Doktorand
Forskargrupper
- Bindvävsstromats roll vid inflammatoriska processer
- Biomarkörer för inflammatoriska svar vid exponering för luftföroreningar i olika arbetsmiljöer
- Celldöd och inflammasomreglering i det medfödda immunförsvaret
- Det medfödda immunförsvarets roll vid cystisk fibros
- Funktionell Bioinformatik
- Immunförsvar och antibakteriella strategier vid urinvägsinfektion
- Inter-individuella variationer - tolerans vs. ökad risk
- Kroppens inflammatoriska svar vid bakterie-inducerad sepsis
- Molekylär flavivirus-forskning
- Vilken roll spelar inflammasomen vid uppkomst av hjärtkärlsjukdom
Forskningsprojekt
- ATP-signallering vid urinvägsinfektion
- Bakteriella orsaker till försämrad lungfunktion i patienter med cystisk fibros
- Betydelsen av benmärgens stroma för utveckling av hematologiska maligniteter
- E. coli -inducerad inflammation
- Enkla vacciner genom DNA levererade suicidala flavivirus
- Exponering för partiklar och biomarkörer för inflammatoriska svar hos arbetare i pappers- och massaindustri
- Funktionella studier av protein-protein interaktioner mellan virus och värdcell
- Genvarianter av NLRP3 inflammasome i Staphylococcus aureus - inducerad allvarlig infektion
- Genvarianter av NLRP3 inflammasomen i Neisseria meningitidis-inducerad allvarlig infektion
- i-ALMA
- Identifiering av virala RNA sekvensvariationer och virala/cellulära proteiner involverade i regleringen av flavivirus replikering: implikationer för vaccinutveckling
- Immunobrain
- Inflammasomaktivitet och hjärtkärlsjukdom
- Inflammasomaktivitet och reglering i neutrofila granulocyter
- Intracellulära bakteriesamhällen och recidiverande urinvägsinfektioner
- Kvarts- och partikelexponering i järngjuterier- mekanismer och påverkan på inflammations- och koagulationsmarkörer för luftvägspåverkan och hjärtkärlsjuklighet
- Molekylär epidemiologi för fästing-buren encefalitvirus (TBE)
- Multiresistenta ESBL-producerande uropatogener - studier av antibakteriella strategier och mekanismer för patogenes
- Neisseria meningitidis -inducerad sepsis
- Reglering av inflammasomen hos celler av det medfödda immunförsvaret
- S. aureus-inducerad sepsis
- Studier av bindvävsceller i läkningsprocesser
- Utveckling av ätbara vacciner mot fästingburen encefalit (TBE)
NYHETER & MEDIA
-
Supporter WHO World Sepsis Day
iRiSC är officiell supporter av WHO World Sepsis Day 13 september 2017
-
Ät en morot - bli vaccinerad mot TBE
Snart kanske du kan äta en morot och samtidigt få skydd mot fästingburna sjukdomar. Forskare i Örebro har börjat utveckla ett ätbart vaccin mot TBE, den svåraste av de sjukdomar som fästingar sprider i Sverige. Källa: Sveriges Radio P1 Vetenskapsradion
-
Ätbara vacciner kan vara framtidens melodi
Om tio år kanske det räcker att äta en morot eller ett salladsblad för att skydda sig emot ett antal virussjukdomar. Det är vad forskare vid Örebro Universitet hoppas att deras forskning skall leda till. Källa: SVT Nyheter
-
Populärvetenskapliga föreläsningar 4/2
Örebro universitets akademiska högtid arrangeras varje år i februari. Högtiden omfattar doktorspromovering, professorsinstallation samt utdelning av priser. I samband med denna högtid inbjuds allmänheten till lördagens populärvetenskapligt hållna...