Omvårdnadsvetenskap
Om forskningsämnet
Ämnesuppgifter
Kontaktperson
Vetenskapsområden
- Medicin
Forskningsområden
- Professionsutveckling
- Äldres hälsa och livssituation
Forskningsmiljöer
Omvårdnad omfattar både det vetenskapliga kunskapsområdet och det patientnära arbetet. Omvårdnad utgår från människors behov och problem relaterade till hälsa och ohälsa och till det dagliga livet, men också deras resurser och förmåga att hantera problem. Familj, närstående, omgivning och miljö inkluderas i omvårdnad. Grunden är en humanistisk människosyn där alla människor behandlas likvärdigt oberoende av ålder, genus, sexuell läggning, sociokulturell tillhörighet, trosuppfattning och funktionsnivå. För att utöva omvårdnad utifrån helhetssyn på människan och med ett etiskt förhållningssätt krävs kunskaper från det akademiska ämnet omvårdnadsvetenskap och även från andra akademiska ämnen, samt förmåga att integrera dessa kunskaper i omvårdnadshandlingar. Omvårdnadshandlingar spänner över ett brett fält från högteknologiska insatser till stöd i existentiella kriser. Det innebär att människor ska få en god och säker vård utifrån behov och situation, samt att det finns kunskap och praktiska färdigheter att genomföra dessa omvårdnadshandlingar. Omvårdnadsvetenskap är huvudämnet i utbildningsprogrammen på grund- och avancerad nivå för sjuksköterskor samt förekommer som stödämne i andra utbildningar.
Omvårdnadsforskningens syfte är kunskapsuppbyggnad i och för praxis och teori med målsättningen att utveckla vård och strukturer som främjar hälsa och välbefinnande i livets alla skeenden, samt en säker och demokratisk vårdorganisation. Forskningen har som ontologisk grund människan som erfar och skapar mening av sina upplevelser och sitt sammanhang. Hur vi förstår omvårdnadens metabegrepp – människa, hälsa, miljö – visar sig i utformande av omvårdnad och vårdorganisationer. Omvårdnadsvetenskap riktar in sig på att ta fram kunskap om förebyggande åtgärder för att bevara och återskapa hälsa samt om hur vårdaren bäst lindrar lidande och bidrar till en fridfull död. Forskningen fokuserar främst på den enskilde vårdtagarens behov och kontext samt på närstående och själva vårdandet. Andra inriktningar utgörs av vårdares behov av stöd och handledning, etiska ställningstaganden, vårdandets pedagogik samt ledning av omvårdnadsarbetet. Omvårdnadsforskningens resultat bidrar därigenom till att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Detta gäller omvårdnad av individer såväl som organisationen.
Forskare
- Annsofie Adolfsson
- Fredrik Alm
- Gunnel Andersson
- Dimitri Beeckman
- Elisabeth Bergdahl
- Karin Blomberg
- Helena Claesson Lingehall
- Karuna Dahlberg
- Anna Duberg
- Alexandra Eilegård Wallin
- Elisabeth Ericsson
- Mats Eriksson
- Mona Ewertsson
- Karin Falk-Brynhildsen
- Mervyn Gifford
- Maria Gradin
- Annika Hickisch
- Karin Hugelius
- Maria Hälleberg-Nyman
- Erik Höglund
- Ann-Kristin Isaksson
- Maria Jaensson
- Charlotta Jerlström
- Malin Karlberg Traav
- Christina Karlsson
- Annica Kihlgren
- Kjerstin Larsson
- Kristina Luhr
- Margareta Möller
- Sigrid Odencrants
- Ulla Ohlsson
- Emma Ohlsson-Nevo
- Emma Olsson
- Kerstin Prignitz Sluys
- Agneta Schröder
- Mikael Selvin
- Yvonne Skogsdal
- Ann-Sofie Sundqvist
- Mia Svantesson
- Annika Söderman
- Alexandra Ullsten
- Anne-Marie Wallin
- Elisabet Welin
- Jenny Windahl
- Camilla Wistrand
- Ulrika Östlund
- Karolina Axberg, Doktorand
- Sofia Axelsson, Doktorand
- Tove Axelsson Landberg, Doktorand
- Martina Carlsen Misic, Doktorand
- Julie Deprez, Doktorand
- Anna Drakenberg, Doktorand
- Tanja Duljic, Doktorand
- Linda Durnell, Doktorand
- Erika Fjordkvist, Doktorand
- Annika Granath, Doktorand
- Anette Granberg, Doktorand
- Jakob Hedlund, Doktorand
- Sofie Högström, Doktorand
- Annika Imhagen, Doktorand
- Jenny Karlsson, Doktorand
- Jeanette Kittang, Doktorand
- Hanna Larsson, Doktorand
- Annika Lindh, Doktorand
- Anna-Karin Mouazzen, Doktorand
- Christina Nilsson, Doktorand
- Maria Nilsson, Doktorand
- Anna Nordlind, Doktorand
- Louise Norlander, Doktorand
- Tyra Olsson-Graaf, Doktorand
- Erin Rajhathy, Doktorand
- Elisa Reinikainen, Doktorand
- Eva Runngren, Doktorand
- Emely Sager, Doktorand
- Anna Slettmyr, Doktorand
- Maria Svedjebrant, Doktorand
- Camilla Wall, Doktorand
- Ulrika Westerling, Doktorand
- Maria Åkesson, Doktorand
Forskargrupper
- Akutsjukvård
- Beröring i vård och utbildning
- Fristående projekt inom forskningsmiljön REAL
- Just in TIME - främja ungas hälsa
- LISAN - Livssituation hos barn och ungdomar med narkolepsi
- Lärande och professionsutveckling
- PEARL - Pain in Early Life
- Personcentrerad vård och arbetsorganisation inom vården av äldre personer
- Svenskt Centrum för Hud- och Sårforskning
- ÄLVA - Äldres hälsa, vård, vardagsliv och aktivitet
Forskningsprojekt
Pågående projekt
- Akuta insatser och transporter till akutsjukhus av döende patienter i hemmet; en nödvändighet eller ett onödigt lidande?
- Att arbeta inom vård och omsorg för äldre
- Att beskriva studentaktivt lärande under handlednings-processen av examensarbete inom ramen för sjuksköterskeutbildningen.
- Att implementera en värdegrund
- Att utveckla telefonsjuksköterskor genuskompetens
- Att vara ledare inom vård och omsorg för äldre personer
- Att välja fosterdiagnostik - Information - Beslut
- Barns och ungdomars möjlighet att utvärdera sin vård - hur sker det idag och kan det brittiska instrumentet CYP-PREM användas av svenska barn och ungdomar?
- Barns oro och beteende under den preoperativa perioden samt utbildnings insatser i syfte att lindra besvären
- Bättre vård för kvinnor i krigets Kongo
- CloROP - klonidin som smärtlindring vid ögonundersökning av för tidigt födda barn
- Creating Learning Environments for Compassionate Care
- Dansintervention för tonårsflickor med psykosomatiska besvär
- Dansintervention för unga flickor med psykosomatisk problematik
- Den svenska versionen av instrumentet Attityd till trycksårsprevention för användning på operation (APuP-OR): En nationell psykometrisk utvärdering
- Den äldre personens väg genom vårdkedjan - från eget boende till inläggning på akutklinik samt utskrivning från slutenvård
- Effekter av tidigt stöd till föräldrar vars barn behöver neonatalvård
- Egenförmåga, hälsolitteracitet och livskvalitet hos en grupp som genomgått överviktskirurgi
- eHälsolitteracitet och postoperativ återhämtning bland svensktalande och icke svensktalande personer som genomgår kirurgi
- Erfarenheter av långtidssjukskrivning och delaktighet i sjukskrivningsprocessen
- Fysisk beröring i professionsutbildningar? förekomst och behov
- Föräldraskap efter neonatalvård - PANC
- Grupphandledning i omvårdnad - en modell för att stärka nyblivna sjuksköterskors yrkesroll och professionella utveckling
- Handledningsmodeller i verksamhetsförlagd utbildning
- HESPER- Web; Utveckling av ett intervjubaserat instrument till en självadministrerad version för webbaserat bruk
- Hud- och sårvård vid livets slutskede: En systematisk granskning
- Hur krokigt ser jag egentligen? Subjektiv och objektiv förbättring efter operation av epiretinalt membran.
- Hälsoekonomiska aspekter på insatser för barns och ungas psykiska hälsa
- Hänvisning till annan vårdnivå - En prehospital patientsäkerhetstudie
- Initialt stöd till efterlevande vid suicid - utveckling av kunskap och en stödmodell i samarbete med berörda medaktörer
- Just-in-time - Intervention med dans och yoga för flickor med återkommande psykosomatisk buksmärta
- Kliniskt beslutsfattande inom akut- och ambulanssjukvård
- Livet efter vaccination mot svininfluensa - livskvalitet och behov av stöd hos barn och ungdomar med narkolepsi och deras familjer
- Ljusbehandling i hemmet för barn med okomplicerad nyföddhetsikterus
- Lärande av praktiska färdigheter
- Lärande under verksamhetsförlagd utbildning utifrån anestesisjuksköterskestudenten och handledarens perspektiv
- Missfall
- Modiab-Web
- Narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa - tilltro till hälso- och sjukvården samt sociala mediers betydelse
- National guidelines for pharmacological treatment in children after tonsil-surgery - the implementation and evaluation process
- Nationellt sjukvårdsrådgivning via telefon - vad går fel och varför?
- Neurofysiologiska smärtmått för nyfödda barn, en jämförande studie
- OPTION: Att förebygga att äldre som genomgår höftkirurgi drabbas av postoperativ urinretention - en studie av kunskapsöverföring med kliniska multiprofessionella implementeringsteam inom ortopedi.
- Pediatriska samtal till sjukvårdsrådgivning
- Perioperativa rutiner och komplikationer efter ventagning på benet vid kranskärlskirurgi
- Postoperativ återhämtning
- PRICOV-19 - vårdkvalitet och patientsäkerhet i primärvården under en pandemi
- Priomat® - Nutrionsprocessen och vårdinformatik som verktyg för att förebygga ett försämrat näringstillstånd hos äldre personer i kommunal omsorg - en interventionsstudie.
- Prone Tection - en intervjustudie med avsikt att undersöka behovet av utbildningsmaterial vid vård av patienter som lagts i bukläge för att stödja patientens andningsfunktion
- ReActivate: Fysioterapiledd intervention för unga med smärta och psykiska besvär
- REALE: Om relationen mellan förberedelser, erfarenheter och hälsa vid arbete i kriser och katastrofer
- SANNI - Safe analgesia for neonatal intensive care
- Serenity in old age
- Sjuksköterska inom postoperativ vård: Kompetens och roll
- Smärtlindring och sedering vid hypotermibehandling av nyfödda barn
- SWEpap - Föräldrar, en smärtlindrande resurs i neonatalvården
- TAPE - smärta i samband med självhäftande medicinska material
- Tonåringar som stamcellstransplanterats och deras väg till vuxenblivandet
- Utveckling av professionell kompetens hos narkosläkare
- Utveckling och klinisk validering av en riskprognosmodell för inkontinensassocierad dermatit (IAD) i en sjukhusvuxen patientpopulation
- Översättning och validering av the Quality Of Life In Chronic Child's Disease Questionnaire (QLCCDQ)
Avslutade projekt
- A web-based intervention to improving the care o children in relation to tonsil surgery
- Anestesisjuksköterskan, patientens advokat
- Anhörigas livssituation i samband med stöd till närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller funktionshindrade
- Arbetsrelaterad motivation - identifiering och utveckling av mätinstrument
- Att arbeta tillsammans för att utveckla en meningsfull vardag för äldre människor i äldreomsorgen. Ett deltagarbaserat forskningsprogram
- Betydelsen av kunskap hos patienter som får hemodialysbehandling
- Bröstcancer - från diagnos till bot eller återfall
- Effekten av probiotisk produkt på maghälsan hos äldre (ELROY)
- EKG-kompetens för läkarstudenter
- Evidensbaserad omvårdnad - hur når vi dit?
- Färdighetsträning och simulering som pedagogiskt verktyg för att utveckla professionskunskap
- Förutsättningar och villkor i vardagslivet för vuxna med ryggmärgsbråck
- Föräldrars upplevelser av hud-mot-hud-vård av nyfödda barn. En metastudie
- Grupphandledning i omvårdnad som pedagogiskt verktyg
- Hud-mot-hud vård som smärtlindring till underburna barn - mätt med NIRS - Near Infrared Spectroscopy
- Intraoperativ aseptik och rekolonisering
- Intraoperativ rekolonisering
- Konsekvenser av en akut traumatisk handskada - kohortstudie över tio år
- Konsten att vara människa. En interventionsstudie för och med personer med Parkinsons sjukdom
- Luftvägen; åtgärder, säkerhet, dokumentation och upplevelser
- Naturalförlopp, livskvalitet, ärftlighet och mortalitet hos barn och ungdomar som debuterade med krampanfall för 50 år sedan i Uppsala län
- Near infrared spectroscopy (NIRS) för att skatta smärta hos underburna barn
- NeoOpioid - smärtlindring i nyföddhetsperioden
- Optimal funktionalitet hos äldre
- Postoperativa rehabiliteringsgrupper för tarmcanceropererade och deras anhöriga
- Ramar för verksamhetsförlagd utbildning i sjuksköterskeutbildning
- Rätten till ett tryggt boende på äldre dar
- Sjukfrånvaro hos kvinnor anställda vid Örebro Läns Landsting - riskfaktorer och diagnoser
- Sjuksköterskans roll för föräldramedverkan i omvårdnad vid smärta hos nyfödda som vårdas inom neonatal intensivvård
- Skatta dig frisk
- Urinkateterhantering i samband med höftkirurgi
- Utvärdering av metod för patientundervisning på hjärtsviktsmottagning
- Yngre personer med demenssjukdom och närstående till dessa personer